Debatt
Vinster i välfärden
16 december 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Fördummande vinstdebatt riskerar skada välfärden

Den raljanta tonen i debatten om välfärdens vinster insinuerar att det är okända och tvivelaktiga personer med brevlådor på de engelska kanalöarna, snarare än svenska LO- och TCO-medlemmar som får ta del av överskott när verksamheter går bra. Det bidrar till en katastrofalt fördummande debatt som riskerar att skada välfärden.

Det här är en opinionstext

Skattepengar ska gå till skolan - inte till skatteparadis, har statsminister Löfven upprepat under hösten. Civilminister Shekarabi fortsatte för någon vecka sedan med Det är väldigt fräckt att gå in i verksamheter som finansieras av skattemedel och sedan ta ut de medlen - och dessutom ha ett upplägg som gör att man inte ens beskattar dem i vårt land. Sanningen är den att de största ägarna i många av de riskkapitalbolag som företrädare för regeringen talar om är framtida svenska pensionärer. De svenska AP-fonderna och försäkringsbolagen investerar våra pengar för att trygga vår ålderdom. De största vinnarna på eventuella överskott i verksamheten är alltså vi alla.

Skälet till att dessa fonder har sin hemmabas på de brittiska kanalöarna, i Luxemburg, Amsterdam eller London är att de har ett regelverk som fungerar bra för investerare oavsett om de kommer från Sverige, Singapore eller San Fransisco. Hantering av skatter, avgifter och tillstånd är transparent och förutsägbart. Visst är det så att vissa av ägarna till dessa fonder inte betalar en krona i skatt. De svenska AP-fonderna är skattebefriade i Sverige så de ska inte betala skatt någon annanstans heller, eftersom pensionärerna betalar skatt när pensionens tas ut.

Varför har då dessa fonder lockats till välfärden? Skälet är enkelt. För 25 år sedan fanns det stora utmaningar i många kommunala verksamheter och privata lokala verksamheter uppstod men de fungerade inte alltid bra. Några av skälen var småskaligheten och här såg tillväxtfondsbolagen möjligheten att utföra samma tjänster till en lägre kostnad genom att göra vissa saker i stordrift. Det gynnar främst alla skattebetalare genom att vi får samma tjänster till en lägre kostnad.

Visst har det funnits befogad kritik mot riskkapitalägda företag, för bristande kvalitet och för misskötta uppdrag. Men de seriösa företagen har svarat på kritiken genom att bli bättre och seriösa aktörer önskar inget hellre än tydliga krav på hög kvalitet, som sorterar bort mindre seriösa konkurrenter. Men att misstänkliggöra de seriösa och långsiktiga aktörerna gynnar tvärtom de mindre seriösa som slipper en närgående granskning.

I dagsläget är Humana, Attendo, Capio och Academedia noterade på stockholmsbörsen. Det är således fortsatt pensionsfonder, men även småsparare genom olika sparfonder tillsammans med enskilda ägarfamiljer, som nu äger välfärdsbolagen.

Allt talar för att en mångfald av utövare, med olika typer av ägare, under olika perioder av ett företags utveckling behövs. Vi hade inte haft den valfrihet som vi ser idag om inte privata aktörer fått komma in och utmana kommunernas och landstingens monopol. Vi kommer inte heller ha någon positiv utveckling av skola, vård och omsorg om man stryper tillgången på tillväxtkapital, och tror att enbart kommuner och kooperativ kommer att fixa framtidens välfärd. Gillar man valfriheten så får man köpa att vinster kommer att gå till Sveriges pensionärer.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.