Debatt
Korruption
27 oktober 2016 kl 14:33

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

För snäv definition om segeltur inte är korruption

Vi använder oss i Sverige av en väldigt smal definition på korruption. Mycket av det som skapar rubriker och upplevs som korruption – att ge jobb i staten åt kompisar, eller som nu senast i fallet statssekreterare Erik Bromander, ta emot middagar och segeltur – anses inte som korruption varken i svensk lag eller statistik.

Det här är en opinionstext

Per Kornhall
fil dr, debattör & författare till boken ”Korruption i Sverige” (Leopard förlag)

I Sverige är vi stolta över att vara ett av världens minst korrupta länder. Detta enligt ett antal undersökningar. Men frågan är om den bilden är helt riktig och kanske ännu viktigare – i vilken riktning rör vi oss? Vår självbild är antagligen naiv. De mätningar vi bygger den på mäter oftast korruption på statlig nivå. Men eftersom korruption i Sverige har varit speciellt vanlig på den kommunala nivån blir det missvisande. Sverige utmärker sig genom att väldigt mycket av det staten gör i andra länder, det gör vi i våra kommuner. 

En annan viktig faktor är att vi nationellt använder oss av en väldigt smal definition på korruption – eller rättare: vi använder inte ordet alls i vår lagstiftning och det enda brott som i svensk statistik räknas som korruption är tagande av muta. Det innebär att mycket av det som vi som medborgare tycker är korruption, och som skapar rubriker – som att ge jobb i staten åt kompisar eller dela ut offentliga verksamheter till bekanta, eller som nu senast i fallet statssekreterare Erik Bromander, ta emot middagar och segeltur  – varken omfattas av svensk lag eller räknas som korruption i statistiken.

Den definition vi borde använda är den som används internationellt och som lyder ”Korruption är missbruk av makt eller förtroendeställning för personlig förmån eller till förmån för en annan person eller grupp till vilken man har ett lojalitetsförhållande.” Det skulle klargöra vad korruption faktiskt är. I min nyutkomna bok ”Korruption i Sverige” ger jag exempel på hur korruption har påverkat inte bara kommuner utan också statliga myndigheter, hur införandet av marknader i offentlig verksamhet har ökat korruptionen och försöker skissa på vad vi behöver göra för att motverka detta.

När det gäller korruption sker negativa förändringar i Sverige. Vi rör oss i fel riktning och vi börjar avvika från våra nordiska grannar. Det är länder med vilka vi historiskt delar värderingar, politik och samhällsbygge. Men vi är inte längre så lika. Medan våra grannar har behållit en offentlig välfärdsstat utmärker vi oss genom en extrem tilltro till marknadslösningar. Hela sektorer har öppnats upp för näringslivet eller styrs med principer hämtade från det. Tusentals kommunala verksamheter bedrivs i bolagsform, skolan har blivit en marknad liksom delar av vårdsektorn.

Detta har stor betydelse för mängden korruption. Anledningen till att korruption tidigare var vanligast i kommunerna var för att det var där som skattemedel kom i kontakt med det privata näringslivet. Men när nu fler sektorer i den offentliga ekonomin, såväl kommunalt som nationellt, öppnats upp för näringslivsintressen finns det all anledning att tro att korruptionen också ökar. Detta samtidigt som tidningsdöden gör att de grävande journalisterna blir allt färre och granskningen av makten blir allt mer ofullständig, dessutom blir de anställda inom lobbyorganisationer allt fler.

Vad händer när allt fler processer i det politiska beslutsfattandet sköts av de så kallade policyprofessionella; tjänstemän och lobbyister. Är vi i Sverige, som forskare visat om USA, på väg mot en oligarki där pengar kan köpa dig politisk makt?

Ett öppet och korruptionsfritt samhälle vilar på ett par fundament som jag menar att vi på allvar måste fundera över hur vi kan stärka om vi inte vill att utvecklingen ska accelerera. Det handlar om bland annat granskande journalistik, stöd för visselblåsare men också en tydligare roll för offentliga tjänstemän.

Det kanske inte är populärt att arbeta med de här frågorna – men det är nödvändigt om vi vill ha ett bra öppet samhälle i framtiden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 27 oktober 2016 kl 14:33
Uppdaterad: 28 oktober 2016 kl 00:04

Skribent

Per Kornhall
fil dr, debattör & författare till boken ”Korruption i Sverige” (Leopard förlag)