Flygskatt

Flygskatten riskerar att dra isär Sverige

Det går bra för Sverige, men tyvärr inte överallt. I stället för att införa en flygskatt, som riskerar att ytterligare vidga klyftan, bör makthavarna arbeta för att bättre knyta ihop huvudstadsregionen med resten av landet - samt satsa på biodrivmedel.

 

Det går bra för Sverige. Färsk statistik visar på en god tillväxt i princip alla landets delar. Samtliga län förutom Norrbotten uppvisar ökningar av bruttoregionprodukten, BRP.

Det finns alltså en positiv trend. Vissa län – exempelvis Kronoberg, Västmanland och Stockholm – växer närmas i takt med expansiva utvecklingsländer.

Stockholms ekonomiska utveckling är fortsatt mycket stark och det är positivt. Hela Sverige gynnas av ett starkt Stockholm eftersom huvudstadens tillväxt bidrar till nya jobb, mer export och större resurser till välfärden.

Samtidigt kan man inte blunda för att andra hamnar på efterkälken. Vid sidan av Norrbotten, som inte har någon tillväxt enligt den senaste statistiken, så sticker Jämtland, Gävleborg, Örebro, Södermanland och Halland ut med en tillväxttakt som är knappt en tredjedel av Stockholms.

Så har det sett ut under en längre tid. Det går alltså bra för Sverige, men det går inte bra för alla.

Om man slår ut länens bidrag till Sveriges övergripande utveckling så framgår det att Stockholm genererar 40 procent av den totala svenska tillväxten.

Det är så klart positivt för Stockholm, men det är inte odelat positivt för Sverige om delar av landet inte hänger med i utvecklingen.

Om man ser bruttoregionprodukt som måttet på ekonomisk styrka så framträder en bild där en invånare i Södermanland i genomsnitt bara uppnår halva den ekonomiska styrkan jämfört med en person i Stockholm.

Även om prisnivåerna i många fall är betydligt högre i Stockholm kan huvudstadsregionens supertillväxt i förhållande till många andra delar av landet i förlängningen bidra till en ekonomisk tudelning. 

Det borde få makthavare över hela det politiska spelfältet att tänka till. Tudelningen mellan stad och land var en bidragande orsak till både britternas beslut att lämna EU, brexit, liksom valet av Donald Trump till USA:s president.

För att ta ett konkret och aktuellt exempel: Den av regeringen föreslagna flygskatten belastar biljetten med en kostnad som föreslås bli 430 kronor per biljett vid flygningar till destinationer utanför EU. 

På pappret är det ”lika för alla” men i verkligheten utgör kostnaden en större andel av den disponibla inkomsten för människor som bor på landsbygden.

Flygskatten är, ur den aspekten, extra kännbar för de län som har låga disponibla inkomster.

Dessvärre finns det mycket som talar för att en sådan skatt skulle innebära att Sverige ytterligare dras isär. Det ökar avståndet mellan stad och land – mellan Luleå, Umeå och Östersund till Stockholm. Vilket sannolikt är det rakt motsatta mot vad som faktiskt krävs om man vill att stad och land ska kunna gå hand i hand. En flygskatt skulle ytterligare vidga gapet mellan större städer och landsbygd. 

När Stockholm går stark bör man istället titta på sätt att bättre knyta samman huvudstadsregionen med andra delar av landet och förbättra möjligheterna att växa tillsammans. Hur säkerställer vi att stad och land bättre kan dra nytta av varandra?

Det går inte utan en bra och tillgänglig infrastruktur. I det avseendet är Sverige i dag beroende av flyget och kommer också att vara det under en överskådlig framtid.

Därför bör flygskatten skrotas och hellre ersättas av satsningar och stimulanser för att skapa större efterfrågan på biodrivmedel till flyget. Produktion av biodrivmedel skulle i sin tur kunna förstärka skogslänens ekonomiska tillväxt.

Bara så uppnår vi klimatnytta och samtidigt skapar förutsättningar för en tillväxt i hela Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.