Gymnasieutbildning

”Fler unga måste välja yrkesprogrammen”

Vi måste få fler unga att välja gymnasieskolans yrkesprogram och här krävs konkreta investeringar. Därför föreslår regeringen, i budgeten för 2016, ett yrkesprogramspaket om 67 miljoner kronor, skriver Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, i en replik.

REPLIK. I Dagens Samhälle den 18 november skriver forskarna Alexandru Panican och Kristine Persson, båda Ratio, om att unga har en negativ attityd till gymnasieskolans yrkesprogram.

Jag delar artikelförfattarnas uppfattning dels om att det är för få som söker till gymnasieskolans yrkesprogram och dels att ungas attityder till yrkesprogrammen är ett problem. Däremot vill jag inte i första hand lägga skulden för detta på de unga.

Ungas inställning är ett resultat av attityder och den bild av yrkesprogrammen som finns i samhället och inte minst bland de människor som finns närmast de unga som ska välja. Det är viktigt att yrkesutbildning i gymnasieskolan uppfattas som ett huvudalternativ för de allra flesta och inte ett säralternativ för några få.

Vi måste få fler unga att välja gymnasieskolans yrkesprogram. Många av de yrken där det i dag råder arbetskraftsbrist är sådana som kräver gymnasial yrkesutbildning. Vi vet dessutom att en yrkesutbildning ofta leder till en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

Gymnasieskolans yrkesprogram har under alldeles för många år prioriterats ned. Här finns det anledning för mig som socialdemokrat att vara självkritisk. Den förra socialdemokratiska regeringen hade en ambitiös politik för att bygga ut högskolor och universitet för att bredda tillgången på utbildning till fler.

Det var en politik som var framgångsrik och gjorde att vårt land stått bättre rustat inför de utmaningar vi stått inför. Det har ett egenvärde att fler människor, inte minst från arbetarhem, har fått möjlighet att välja högre studier.

Fler människor med hög utbildningsnivå har dessutom varit bra för svensk ekonomi. Tyvärr lades inte samma kraft på att stärka yrkesutbildningarna. När politiken väldigt tydligt prioriterar akademiska utbildningar är det lätt att tänka sig att det påverkar samhällets attityder.

När den förra regeringen reformerade gymnasieskolan var en viktig princip att det skulle vara en skarp uppdelning mellan yrkesprogram och studieförberedande program. Behörighetskraven för att läsa på ett nationellt program skärptes, men det ställs i dag lägre krav för att läsa ett yrkesprogram än ett studieförberedande program.

Mycket tyder på att de skilda behörighetsnivåerna har bidragit till att unga med bra betyg från grundskolan väljer bort yrkesprogrammen. Då yrkesprogrammen dessutom inte länge ger grundläggande behörighet till högskolan efter reformen, uppfattar många unga dem som återvändsgränder i utbildningssystemet.

Vi måste helt vända på samhällets och ungas syn på yrkesutbildningarna. För att lyckas med det måste flera saker göras. Kopplingen mellan skolan och arbetslivet måste stärkas för att yrkesutbildningarnas kvalitet ska utvecklas och göra så att de bättre förbereder för arbetslivet. 

Här har yrkesprogramsutredningen lämnat en rad förslag som snart kommer att gå ut på remiss och som jag kommer att jobba vidare med.

Den gymnasieutredning jag tillsatte i mars kommer bland annat att titta på vad de skilda behörighetskraven till gymnasieskolan haft för effekt och hur yrkesprogrammen återigen ska kunna ge de kurser som ger grundläggande behörighet till högskolan.

Det behövs även konkreta investeringar i det korta perspektivet. Därför föreslår regeringen, i budgeten för 2016, ett yrkesprogramspaket om 67 miljoner kronor, som bland annat innehåller satsningar på fler behöriga yrkeslärare och för att stärka förutsättningarna för samverkan mellan skola och arbetsliv.

Vi måste få fler unga att välja yrkesprogram. Det skulle dels underlätta för unga att få jobb, dels skulle det svara väl mot matchningsproblematiken på arbetsmarknaden och därmed vara bra för landets ekonomiska tillväxt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.