”Fler kommuner borde välja hyggesfritt skogsbruk”

”Målen måste komma först och hyggesfritt är inte ett mål, det är en samling metoder eller medel man kan använda för att nå sina uppsatta mål,” skriver Karin Fällman, hållbarhetschef för Skogssällskapet.

Det har ju Karin Fällman rätt i. Men hyggesfria metoder ger möjlighet att samtidigt uppfylla flera olika mål som en markägare kan ha, såsom att främja biologiska mångfald, att skapa möjligheter för ett rikt friluftsliv och att ge god ekonomisk avkastning.

Att kommuner vill ha hyggesfritt skogsbruk beror just på att de har många olika syften med sin skog. De vill ha en hållbar skog, som efterliknar skogens naturliga sätt att växa. I det vanliga kalhyggesbruket saknar oftast skogens naturliga utseende. Naturligt uppvuxen skog är olikåldrig, innehåller många olika trädslag, är omväxlande öppen och tätare, till skillnad från produktionsskogarnas homogena utseende. Variation är också resultatet med hyggesfritt skogsbruk. 

Hyggesfritt skogsbruk ger kommunerna bäst förutsättningar att på lång sikt uppfylla önskemål om ett rekreationsvänligt, biologiskt rikt och ekonomiskt lönsamt skogsbruk, eftersom det innebär att färre åtgärder blir nödvändiga att utföra. Behovet av plantering, röjning och gallring är minimalt i hyggesfria skogar.

Det är till stor del tack vare kommunerna som hyggesfritt skogsbruk, sakta men säkert växer sig allt starkare, på bekostnad av kalhyggesbruket. Vi menar att det är viktigt att kommunerna fortsätter att vara pådrivande för ett långsiktigt hållbart skogsbruk, som kan ge inspiration och vara förebild för andra skogsägare såväl offentliga som privata eller skogsbolag.  

Många kommuner har beslutat att helt övergå till hyggesfria alternativ. Göteborg brukar tas som exempel, men det finns fler kommuner är på gång. Göteborgs skogar skall enligt deras förvaltning präglas av mångbruk i en avvägning mellan de fyra perspektiven miljö, medborgare, verksamhet och ekonomi. Således flera mål som ryms inom hyggesfritt.

Fällman menar att blädade granskogar med mycket undervegetation är mörka och svåra att gå i. Vi menar att det är tvärtom. En granskog med mycket undervegetation som Fällman beskriver som mörk, är tvärtom luckig med stort ljusinsläpp, eftersom detta är förutsättningen för en rik undervegetation. Mörka svårgenomträngliga skogar förknippar vi med likåldriga granmonokulturer utan ljusinsläpp, ofta med kvarliggande ris och stammar frön röjningar och gallringar.  En lyckad blädningsskog innehåller flera olika trädslag som skapar variation och medför såväl ett rikt djur- och växtliv som rekreation och upplevelser som saknas i dagens monokulturer. Kalhyggesfria skogar innehåller också ett större kollager än kalhyggesbrukade och blir därmed överlägsna ur ett klimatperspektiv.

Vi instämmer med Fällman i att ”förändra brukade skogar, där träden står samlade i ”bestånd” som ofta är lika gamla och av samma trädslag, tar både tid och tålamod.” Vi anser därför  Skogssällskapet bör informera kommunerna om att varje gång man gallrar en skog mot mer likformighet fjärmar man sig från en varierad hyggesfri skog, eftersom syftet med gallring är att öka likformigheten så allt kan avverkas samtidigt.

Vi hoppas att fler kommuner väljer det hyggesfria skogsbruket som är ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt mer hållbart alternativ till det traditionella hyggesbruket.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.