Brott

Fler kameror för ökad trygghet i vardagen!

Allt för många människors vardag, framtid och valmöjligheter begränsas av rädsla, våld och hot om våld. Den ökande otryggheten kräver fler poliser, högre polislöner och fler civilanställda. Även kommunerna måste agera, och bland annat installera fler övervakningskameror. 

Grov brottslighet, skjutningar och brottslingars uppgörelser får med rätta uppmärksamhet i media. Att otryggheten ökar bekräftas av Brottsförebyggande rådets senaste trygghetsundersökning. 

Utan trygghet i vardagen försvåras också många andra viktiga värden. Det är slående hur stor andel kvinnor som drar sig för att gå ut efter mörkrets inbrott. 

Regeringen lade nyligen förslag om en ny kamerabevakningslag som ska gälla från den 1 augusti. Förslaget är en förbättring jämfört med nuvarande lag, men är inte tillräckligt långtgående för att vända den negativa trenden. Fortfarande kommer polisen tvingas söka tillstånd för varje övervakningskamera, vilket belastar en redan hårt belastad myndighet och tvingar den lägga tid och energi på administration istället för brottsbekämpning. 

Strategiskt uppsatta övervakningskameror avskräcker från brott och underlättar i utredningen av de brott som ändå begås. I Europa och andra delar av världen har övervakningskameror blivit ett givet verktyg för ökad trygghet och brottsbekämpning. Sverige ligger efter. Såväl vid terrordådet i Stockholm som vid de brutala skjutningarna på Vårväderstorget i Göteborg bidrog bildmaterial från övervakningskameror till att brotten kunde klaras upp och gärningsmännen lagföras.

Allt fler brott sker öppet och i fullt dagsljus. Trots detta är det svårt att få vittnen. I områden och situationer där människor drar sig för att vittna kan kamerorna underlätta brottsbekämpningen. Utan vittnesmål blir det inga fällande domar och brottsligheten kan fortsätta ostörd. Kameror kan inte skrämmas till tystnad, de har ett säkert minne och de ser i mörker. 

I Rinkeby i Stockholm har det på prov satts upp övervakningskameror. Lokalområdespolisen bekräftar de positiva effekterna av övervakningskameror. ”Vi har sett enorma effekter i våra utredningar, vid brott som inte hade kunnat klaras upp på andra sätt”, säger Christoffer Bohman, lokalpolisområdeschef i Rinkeby till SvD

Den nuvarande lagstiftningen för övervakningskameror är föråldrad och ligger långt efter i Europeisk jämförelse. I Sverige är tillstånd svåra att få och Datainspektionens attityd onödigt restriktiv. I exempelvis Göteborg har tillstånd nekats på flera platser trots både skjutningar och bombhot. 

Ny lagstiftning är därför välkommen, men även den är för restriktiv. Lagstiftaren utgår från en motsättning mellan kameror och personlig integritet som inte motsvarar hur människor idag ser på frågan. Att polisen ska tvingas söka tillstånd för kamerabevakning är helt orimligt. Vi måste ge den myndighet som ansvar för vår trygghet friare tyglar. De måste ges förtroende i att använda de medel som de anser behövs för att bekämpa den verkliga och upplevda otryggheten. Tillståndsplikten bör bytas ut mot en enklare anmälningsplikt.

Vi har tagit flera initiativ till fler övervakningskameror med den nuvarande lagstiftningen. Vi kommer att arbeta aktivt med de nya möjligheter som kommer med den nya lagen, samtidigt som vi arbetar för ytterligare administrativ modernisering och effektivisering. Mindre administration – mer brottsbekämpning. 

Tryggheten är en av valets viktigaste frågor!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.