Fler i arbete med nationell strategi för validering

Det råder brist på arbetskraft inom ett stort antal yrkesområden. Samtidigt har vissa svårt att ta sig in eller ta sig vidare på arbetsmarknaden. Detta ser vi inte minst bland de som är nyanlända i Sverige. Många av dem har svårt att få jobb, trots att de har kompetens inom bristyrken. Vi ser det även i omställningssituationer. Men ofta saknas verktyg för att bekräfta den kompetens som en person har och för att komplettera eventuella kompetensluckor.

Tillgången till validering i Sverige är för låg och den varierar dessutom mellan yrkesområden, kvalifikationsnivåer och mellan olika delar av landet. EU:s mål är att det ska finnas system för validering på plats i alla medlemsländer senast 2018. Sverige har kommit en bit på vägen men det finns fortfarande mer att göra.

Inom komvux, yrkeshögskolan och högskolan ska det gå att få sin reella kompetens bedömd både för behörighet och för att få utbildningen förkortad. Validering mot arbetslivets olika kvalifikationer för jobb inom exempelvis besöksnäringen, byggsektorn och industrin behöver komma till användning i betydligt större utsträckning än idag. Validering på vägen mot legitimation i reglerade yrken, såsom lärare, läkare och sjuksköterska, behöver fungera bättre.

Ett samlat grepp är nödvändigt för att lyckas med detta. Därför har Valideringsdelegationens myndigheter och arbetsmarknadsparter tagit fram ett förslag till nationell strategi för validering som vi överlämnade till regeringen på onsdagen. I strategin pekar vi ut fem övergripande prioriteringar för arbetet framåt:

1. Överförbarhet mellan kvalifikationer. Det behövs smidiga övergångar i ett system där många olika aktörer erbjuder validering och utbildning. Inte minst är det viktigt att vid behov få tillgång till specifik komplettering av sin kompetens efter en validering.
2. Tydligt ansvarstagande och samverkan. Att både myndigheter och arbetsmarknadens parter tar ansvar för och samverkar om validering är en förutsättning för att validering ska fungera och leda vidare i utbildning eller i arbetslivet. Inom delegationen stärker vi samverkan på både den nationella och regionala nivån.
3. Hög kvalitet. De valideringar som genomförs måste vara rättssäkra och likvärdiga och ha en legitimitet oavsett var i Sverige individen bor eller vem som utför valideringen. Därför behövs det fortsatta satsningar på metodstöd, tydliga och enhetliga riktlinjer och uppföljning av valideringsverksamheten.
4. Resurser och organisation. En validering får inte innebära ett ekonomiskt bortfall, vare sig för den som utför eller för den som genomgår en validering. Med en stabil finansiering och organisatoriska lösningar som ger incitament att validera kan vi komma bort från tillfälliga projekt och särlösningar.
5. Information och vägledning. Berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter har ett gemensamt ansvar för att höja kompetensen om validering hos vägledare och utveckla tillgången på information så att arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare och medborgare har kännedom om valideringens möjligheter.

Med förslaget till nationell strategi för validering har delegationen enats om prioriteringarna för sitt fortsatta arbete. Närmast kommer vi ta fram konkreta förslag för att öka möjligheterna till validering i högskolan. Vi arbetar även för att ytterligare stärka utvecklingen av modeller för validering i arbetslivet.

Nu hoppas vi att regeringen ställer sig bakom inriktningen och prioriteringarna i strategin och använder den som utgångpunkt för att ytterligare höja ambitionsnivån för validering i Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.