Debatt
Hemtjänst
17 december 2015 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Fler borde få en serviceinriktad hemtjänst

Linköpings sätt att arbeta smidigt och serviceinriktat med hemtjänsten är en framgångsrik modell både för de äldre och för kommunen. Utvärderingar visar att de äldre är mycket nöjda och att de får den hjälp de önskar och behöver. Dessutom till en lägre kostnad. Arbetssättet borde prövas på fler håll i landet.

Det här är en opinionstext

I början av 1990-talet, det vill säga för mer än 20 år sedan införde Linköping en serviceinriktad hemtjänst. Praktiskt innebär det att den som behöver hemtjänst och är över 75 år kan vända sig direkt till en av de utförare som kommunen godkänt. Inom två dagar kommer utförarenhetens chef (eller motsvarande) och upprättar ett serviceavtal.

I serviceavtalet redovisas vad den äldre vill ha hjälp med. Som underlag för avtalet finns en information om Linköpings åtagande i förhållande till de äldre. Enhetschefen åtar sig uppdraget genom att underteckna avtalet och kommunen registrerar det som ett bistånd.

Vad som skiljer jämfört med tidigare arbetssätt är att arbetsinsatsen planeras direkt av den som ska utföra tjänsten och att den äldre bestämmer själv vad som ska utföras. Självklart kan det tyckas, den äldre vet ju bäst vilken hjälp som behövs. (Linköping använder samma arbetssätt för Individ- och Familjeomsorgen men i denna artikel koncentrerar vi oss på hemtjänsten.)

Utvärderingar visar att arbetssättet uppskattas både av de äldre och av omsorgspersonalen och resultatet blir en hemtjänst anpassad till den enskildes behov. Den äldre kan behålla kontrollen över sin livssituation och kommunens kostnader blir rätt avvägd, inte för lite men inte heller för mycket.

I enstaka fall kan det inträffa att den äldre anser sig behöva mer hjälp än som ryms inom det kommunala åtagandet. Då genomför kommunen som myndighet en traditionell biståndsutredning och den äldre kan låta frågan avgöras av förvaltningsrätten. Erfarenheterna i Linköping är att det handlar om ytterst få ärenden.

Utvärderingar och löpande uppföljning visar att de äldre är mycket nöjda, de får den hemtjänst de önskar. En viktig fördel både för den äldre och för kommunen är att hemtjänstinsatsen är lätt att ändra om vårdtagaren för en tid behöver mer eller kanske mindre hjälp. Utföraren hjälper till med ett nytt serviceavtal, ingen onödig byråkrati.

Hur är det med kostnaderna? Uppfattningen att den enskilde kommunmedborgaren kan överdriva sitt stödbehov finns bland kritiker till arbetssättet och de anser därför att stödbehovet ska avgöras av myndigheten, inte av den enskilde. Om den farhågan hade fog för sig skulle det visa sig genom en högre kostnadsnivå.

Erfarenheterna från Linköping och andra kommuner talar dock ett annat språk. Omsorgstagarna begär inte mer hjälp än de behöver och det har lett till det kanske förvånande resultatet att kostnaderna i Linköping är lägre än i andra jämförbara kommuner.

Som en del av det statliga systemet för utjämning av kommunernas kostnader beräknas en standardkostnad för varje enskild kommun baserad på kända statistiska data. Därigenom kan utläsas vilka kommuner som har höga respektive låga kostnader.

För 2014 låg kostnaderna i Linköping 19,7 procent under den statistiskt beräknade kostnaden. Endast sju kommuner hade en lägre relativ kostnad (källa RKA). Det enkla arbetssättet har också gjort det möjligt att minska antalet biståndshandläggare och därigenom frigjort resurser till att förbättra uppföljning för att säkerställa att de äldre får den service de behöver.

Varför går det då så segt med införandet av en serviceinriktad hemtjänst?

Så här är läget efter 20 års verksamhet: Modellen med en serviceinriktad hemtjänst uppskattas av de äldre och av omsorgspersonalen. Arbetssättet ligger i linje med intentionerna i den reformering av socialtjänsten som genomfördes 1982. Inriktningen uppskattas även i andra kommuner. Det visade sig bland annat när konsultföretaget STQM Management bjöd in till ett seminarium i april i år med över 200 deltagare. Många kommuner har också under årens lopp gjort studiebesök i Linköping och infört modellen för begränsade delar av omsorgen.

Enligt en enkät genomförd av STQM är det dock mycket få, nio kommuner, som infört modellen för personlig omvårdnad.

Vilka är det då som ogillar serviceinriktningen inom hemtjänsten? Det märkliga är att serviceinriktningen motarbetas av socialstyrelsen och som en följd därav har det statliga tillsynsorganet, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), intagit ståndpunkten att all hemtjänst ska utredas som så kallat bistånd, alltså enligt samma modell som alltid gällt för socialbidrag/försörjningsstöd. IVO har hotat Linköpings kommun med böter om man inte överger det serviceinriktade arbetssättet.

Det hårdnackade motståndet från statliga organ har oroat socialchefer och äldreomsorgs-chefer runt om i landet. Man är positiv till serviceinriktningen men man har inte modet att stå upp för arbetssättet. Det är mer än beklagligt. Linköping har modet och styrkan att prioritera en serviceinriktad hemtjänst. Man står upp för sitt valspråk: Där idéer blir verklighet.

Samtidigt pågår en annan utveckling som är motsatsen till serviceinriktning. I strävan att effektivisera hemtjänsten har en del kommuner infört en detaljerad arbetsplanering som påminner om den Taylorism som prövats (och kritiserats) inom verkstadsindustrin. Den modellen leder inte till förbättrad service.

För att undvika sådana försämringar utreder till exempel Stockholms stad en styrning med ramtid inom hemtjänsten och en försöksverksamhet planeras 2017. Tänkandet har likheter med Linköpings modell genom att det ger den äldre ett stort inflytande över hjälpinsatsen.

Regeringen har genom direktiv i juni 2015 påbörjat ett arbete med en Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Arbetet ska redovisas senast i mars 2017.

Direktiven omfattar 13 sidor text och på 20 rader nämns vad man kallar ”flexibla former för beslut om äldreomsorg”. ”Utredaren ska om det bedöms lämpligt lämna förslag som innebär att kommunerna kan besluta om omsorg och annan service till äldre på ett enklare och mer flexibelt sätt än i dag.”

Utredningen är naturligtvis välkommen. Risken är dock att det i praktiken kommer att försena utvecklingen av en serviceinriktad hemtjänst. Med sedvanlig hantering av eventuella utredningsförslag kommer det att ta flera år innan kommunerna kan införa ett serviceinriktat arbetssätt. Det måste finnas en enklare väg!

Pensionärernas organisationer har stort inflytande och bör genom samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting aktivt verka för att intresserade kommuner ska få genomföra riktiga försök för hela hemtjänsten. Försöken kan utvärderas och skapa ett underlag för införandet en serviceinriktad hemtjänst i hela landet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.