Debatt
Arbetsförmedlingen
13 augusti 2019 kl 19:00

Fler blir arbetslösa – var är jobbpolitiken?

Arbetsförmedlingen bantas samtidigt som antalet arbetslösa ökar. Läget är djupt bekymmersamt. Det är dags för stabila spelregler inom arbetsmarknadspolitiken. Ingen är betjänt av den ryckighet och osäkerhet som nu råder – allra minst de arbetssökande.

Det här är en opinionstext

Arbetsmarknadspolitiken är ett nav för hela Sveriges välmående. Den påverkar både tillväxt och integration. Det är därför inte så konstigt att jobbpolitiken ständigt är föremål för politisk debatt.

Just nu är läget milt sagt bekymmersamt. Vi har en budget skapad av moderater och kristdemokrater, en regering bestående av socialdemokrater och miljöpartister samt en arbetsmarknadspolitik framtagen av centerpartister och liberaler. Lägg därtill en avgående generaldirektör för Arbetsförmedlingen och en arbetsmarknadsminister som ska bli EU-kommissionär.

Dessutom ser vi att den svenska ekonomin bromsar in. Antalet arbetssökande ökar och många experter bedömer att konjunkturen mattas av.

Men på kort sikt är efterfrågan på arbetskraft fortfarande hög. Problemet är att en växande andel arbetslösa, många utrikesfödda, saknar den utbildning och de färdigheter som efterfrågas av arbetsgivarna. Bristyrken som lokalvårdare, lastbilschaufförer och kockar kräver visserligen utbildning – men det är relativt korta utbildningsinsatser. Tyvärr har antalet arbetssökande som får en arbetsmarknadsutbildning minskat dramatiskt de senaste åren. Nivåerna är nere på rekordlåga nivåer, något som LO lyfte i en rapport som lanserades i juni 2019.

Behoven av insatser har aldrig varit så stora som nu, men antalet deltagare i utbildnings- och matchningsinsatser är rekordlågt. På mindre än två år har de aktiva arbetsmarknadsinsatserna halverats - från 5,2 miljarder kronor 2017 till 2,8 miljarder kronor under 2019.

Under det senaste halvåret har Arbetsförmedlingen minskat arbetsmarknadstjänsterna med 700 miljoner kronor. Det motsvarar en femtedel av vad myndigheten budgeterade för i början av året, vilket framgår i myndighetens senaste utgiftsprognos som presenterades i juli. Almegas bedömning är att även denna utgiftsprognos är en glädjekalkyl. Sannolikt kommer antalet personer som får delta i aktiva arbetsmarknadsinsatser att vara ännu lägre under 2019. En bidragande orsak är den osäkerhet som har skapats på Arbetsförmedlingen av de senaste årens neddragningar och omorganisation. Situationen är paradoxal. För samtidigt som man skär ned gör myndigheten bedömningen att antalet arbetssökanden med behov av fördjupat stöd faktiskt har ökat.

Mitt företag AlphaCE hade verksamhet på 57 orter för ett år sedan. I dag finns vi endast på 24 orter och neddragningarna lär fortsätta om inget händer. I juli hade Arbetsförmedlingen bottenrekord i antalet anvisade deltagare, visar nya siffror. Får vi leverantörer inga deltagare kan vi inte ha lokaler som står tomma eller ha anställd personal som är sysslolösa. Självklart kommer detta slå mot många små och redan utsatta kommuner.

Även företag drabbas. En stor del av näringslivets kompetensförsörjning riskerar att helt slås ut. I exempelvis transportbranschen kommer ungefär en av tre som rekryteras från en arbetsmarknadsutbildning. Det är en utbildningsväg som försvinner om nedskärningarna fortsätter. I min vardag möter jag allt oftare företagare som förtvivlat tvingats tacka nej till ordrar på grund av den kompetensbrist som råder.

För den oinvigde kan det se ut som om de politiska partierna står långt ifrån varandra, men faktum är att de i praktiken är ganska överens. Den politik som L och C har fått igenom i januariöverenskommelsen finns till exempel i en partimotion som MP beslutade om på partikongressen 2012. Det finns också en tydlig majoritet i Sveriges riksdag för en reformering av Arbetsförmedlingen. Därför är det både onödigt och bekymmersamt att våra riksdagspolitiker inte kan enas om en gemensam linje i en fråga som är så viktigt för Sveriges framtid.

Det är hög tid för politikerna att ta situationen på allvar. Sluta spara, satsa i stället på matchning och utbildning för de arbetslösa. Det är dags att skapa långsiktigt stabila spelregler inom arbetsmarknadspolitiken. Ingen är betjänt av den ryckighet och osäkerhet som nu råder – allra minst de arbetssökande.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.