Fjärrundervisningen har lett till betydande problem

Per-Arne Andersson, Sveriges Kommuner och Regioner och Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund går till frontalangrepp mot den rödgröna regeringen för att den inte lättvindigt vill dansa efter skolhuvudmännens pipa. De vänder sig direkt till riksdagen och oppositionspartierna med sin begäran om frihet att övergå till fjärr- och distansundervisning efter behag. I bakgrunden avtecknar sig en önskan om att fler elever ska dela på samma lärare. Då kan kommunerna skära i kostnaderna och skolföretagen öka vinstmarginalerna.

”Vi får hoppas att riksdagen ger våra medlemmar samma förtroende att lösa situationer för eleverna på bästa sätt efter corona som under corona”, utropar de. Men hur bra går det för huvudmännens lösningar under coronakrisen?

En undersökning som Kantar Sifo gjort på Lärarförbundets uppdrag visar att sju av tio lärare uppger att utbrottet av det nya coronaviruset har gjort det svårt att lära eleverna det de ska. Det gäller särskilt lärare som gått över till digital undervisning.  

Även eleverna ger en bild av betydande problem under krisen. Sveriges elevkårer har i en färsk undersökning visat att åtta av tio elever upplever att de helt eller delvis saknar tillräcklig information kring vad som förväntas av dem för att nå ett visst betyg när undervisningen sker på distans.

Riksdagen gör klokare i att lyssna på lärare och elever än på duon Andersson och Hamilton. Tvärtemot vad de två vill ge sken av så ger den proposition som ligger för beslut hos riksdagen möjlighet att bedriva fjärrundervisning i de fall det saknas lärare och/eller elevunderlaget är litet. Det krävs inga ytterligare åtgärder för att komma åt det problemet. 

När det gäller problematiken med så kallade hemmasittare, så är den betydligt mer komplex än att tro att distansundervisning är den saliggörande lösningen. Det kan vara en del i lösningen, men även för dessa elever ger propositionen möjligheter.

Debattörerna ondgör sig vidare över att propositionen medför att en annan huvudman med särskild kompetens ska bistå med stöd vid distansundervisning. Men det är inte särskilt konstigt. Det behövs aktörer som får möjlighet att specialisera sig på distansundervisning. Avsikten är att garantera att den distansundervisning som ges till eleverna – ofta till elever med särskilda behov – håller god kvalitet.Det är lite bestickande att huvudmännens företrädare är så rädda för alla de mått och steg som tas för att säkra en god utbildningskvalitet.

Digitalisering är en helt central fråga för framtidens lärande. Lärarförbundet är sedan länge pådrivare för en modern skola och vi fortsätter driva på. Men utvecklingen måste ske med en stark vetenskaplig grund, fokus på kvalitet och med metoder som är förankrade hos lärarprofessionen.

Det finns varken forskning eller beprövad erfarenhet som visar att fjärr- och distansundervisning ger samma kvalitet som närundervisning. Därför är det farligt att rusa fram som huvudmännens företrädare uppenbarligen vill. Det skulle riskera att straffa Sverige hårt genom försämrade skolresultat. Regeringens proposition om fjärrundervisning och Skolverkets handlingsplan #skolDigiplan pekar på ett bra sätt ut mål och åtgärder för fortsatt utveckling.

Fjärr- och distansundervisning behöver kringgärdas av tydliga regler som garanterar kvaliteten. Sådana regler är statens huvuduppgift i styrningen av skolan – inte att göra skolverksamhet så billig och lätthanterlig som möjligt för skolhuvudmännen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.