Debatt
Bostäder
27 maj 2016 kl 11:05

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Finansinspektionen riskerar sänka bostadsmarknaden

Hur länge ska regeringen och oppositionen låta två myndigheter styra bostadsmarknaden i en allt mer efterfrågehämmande utformning när det samtidigt råder brist på bostäder? undrar Björn Wellhagen, näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier.

Det här är en opinionstext

Björn Wellhagen
näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier

Oron för hushållens skuldsättning är stor hos två myndigheter, Riksbanken och Finansinspektionen, trots att ingen av myndigheterna analyserat frågan om skuldsättningen tillräckligt brett för att motivera de åtgärder som de föreslår. 

Den viktigaste förklaringen till att skuldkvoten stigit i Sverige de senaste årtiondena är att andelen hushåll som äger sin bostad har ökat. Dessutom har hushållens inkomst ökat kraftigt och bolåneräntorna sjunkit till en historiskt låg nivå. Stigande hushållsinkomster ökar hushållens kreditvärdighet samtidigt som efterfrågan på bostäder ökar. Att hushållens inkomster och kreditvärdighet stiger kan knappast anses vara problematiskt. 

I stället för en bred analys faller myndigheterna varandra i talet om ytterligare åtgärder som anses behövas. Nu senast har Erik Thedén, generaldirektör på Finansinspektionen, talat om ett skuldkvotstak för hushåll på 600 procent i förhållande till disponibel inkomst; ett eko från riksbankens stabilitetsrapport. 

Vad skulle då ett skuldkvotstak innebära för bostadsmarknaden? Vi har låtit analysföretaget Evidens räkna på priseffekter och undanträngningseffekter av förslaget. Slutsatsen är att ett skuldkvotstak på 600 procent skulle innebära att priserna sjunker med 2-3 procent. 

Undanträngningseffekterna blir större, cirka 20 procent av hushållen skulle antingen minska sin bostadsefterfrågan eller avstå från bostadsköp. Politiken har svalt argumenten från myndigheterna och stämmer i kören om behov av ytterligare kreditrestriktioner för hushållen. 

Regeringen har samtidigt en målsättning om att det ska byggas 700 000 nya bostäder till 2025. Vem ska finansiera dessa nya bostäder när hushållens lånemöjligheter ska begränsas? Regeringen önskar dessutom att en stor andel av det som byggs ska vara hyresrätter.

De allmännyttiga bolagen har begränsade ekonomiska resurser och kan inte annat än på marginalen öka sin produktion. De investeringsstimulanser som aviserats kommer inte att öka nivån på bostadsbyggandet, effekten kan bli att i vissa projekt byggs fler hyresrätter på bostadsrättens bekostnad men den totala nivån påverkas inte.

Situationen är minst sagt svårlöst och de bostadspolitiska samtal som regeringen bjudit in till har ännu inte resulterat i något konkret. Oss veterligen har ännu inga strukturella förändringar för bostadsmarknaden diskuterats vid samtalen. 

Hur länge ska regeringen och oppositionen låta två myndigheter styra bostadsmarknaden i en allt mer efterfrågehämmande utformning när det samtidigt råder brist på bostäder? 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 27 maj 2016 kl 11:05

Skribent

Björn Wellhagen
näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier