Ekonomi

Fi: Varför gäller inte demokratin på jobbet?

Fick du rösta fram chefen på din arbetsplats? Hur långt sträcker sig egentligen demokratin i våra dagliga liv? Snart ska vi rösta fram företrädare till EU-parlamentet, och i år firar vi hundra år sedan rösträtten började gälla (vissa) kvinnor och arbetare i Sverige. Samtidigt spenderar vi merparten av våra liv utan demokrati; på jobbet.

Lagom till första maj vill Feministiskt initiativ lyfta frågan om ekonomisk demokrati (även kallat arbetsplatsdemokrati eller medarbetarägande), en fråga som har potentialen att förena och mobilisera progressiva krafter för jämlikhet och jämställdhet. Inom offentlig sektor handlar arbetsplatsdemokrati framför allt om behovet av ökat reellt medbestämmande för de anställda.

Dag ut och dag in tränar vi oss i att göra som vi blir tillsagda, och på att acceptera att ett fåtal ska bestämma över flertalet. Vi som har kunskapen om våra arbetsuppgifter bestämmer inte hur pengarna i verksamheten bäst kan användas, eller hur arbetet ska organiseras.

Den intersektionella feminismen har mycket gemensamt med rörelser för ekonomisk demokrati, inte minst i motståndet mot hierarki och dominans. Att i grunden förändra de maktrelationer som styr våra arbetsliv skulle konsekvent stärka de som är mest utnyttjade genom sina jobb. Demokrati på arbetet skulle ge mer makt åt alla arbetare, framför allt kvinnor och rasifierade. Försvagningar av strejkrätt och och lagen om anställningsskydd är oacceptabelt – det är att gå i precis motsatt riktning.  

Medarbetarägande är också avgörande för att hela Sverige ska leva. Mer än var tredje småföretagare runt om i landet räknar med att dra sig tillbaka inom de kommande tio åren, vilket innebär att flera hundra tusen jobb kan försvinna. Med bättre möjligheter för de anställda att ta över, kan verksamheter leva vidare, arbetare får mer inflytande och jobben stannar kvar lokalt.

Kooperativ har historiskt använts som en form av ekonomisk självorganisering för att skapa arbetstillfällen, bättre arbetsvillkor, inflytande och kollektiv ekonomisk makt för arbetare och strukturellt diskriminerade grupper. I början av 1900-talet var till exempel kvinnokooperativet Svenska Hem (känt för många genom “Fröken Friman”) det största konsumentkooperativet i Sverige, tätt sammankopplat med rösträttsrörelsen. I USA finns en lång tradition av afrikansk-amerikansk kooperation, och strategin har börjat återvända i större skala. Assistanskooperativet STIL som har cirka 200 medlemmar, är arbetsgivare åt ungefär 1 500 personliga assistenter och styrs av medlemmar som själva har personlig assistans. Gemensamt för alla dessa initiativ är viljan att tillsammans stärka sina rättigheter, att bestämma tillsammans hur resurser ska användas, att vara med och bestämma över sitt eget liv.

Nu är frågan på väg tillbaks på den politiska agendan, och Feministiskt initiativ är en aktiv del av detta. Det finns många praktiska frågor att lösa som har med lagstiftning, finansiering, fackens roll och trygghetssystem att göra, och Fi har en lång rad konkreta förslag i dessa frågor. Men det absolut viktigaste just nu är att göra ekonomisk demokrati till en levande del av det politiska samtalet, att locka tillbaka denna explosiva tanketradition för kollektiv makt – från marginalen in till centrum. Låt kampen för en djupare och bredare demokrati bli en fråga som förenar feminister, antirasister, arbetare av alla slag, funkis-, asyl-, freds- och miljö- och glesbygdsaktivister. Första maj är ett bra tillfälle.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.