HBTQ

Fi: Sverige behöver förbjuda rasistiska organisationer

Feministiskt initiativ i Stockholm går till val på att stärka hbtq-personers rättigheter och säkerhet. Vi vill se större satsningar på det våldsförebyggande arbetet och genomföra ett kompetenslyft om hatbrott i kommunal verksamhet, skriver Sissela Nordling Blanco (Fi). 

I helgen möttes RFSL:s kongress av en grupp militanta nazister med budskapet "krossa homolobbyn”. Det var inte första gången som homofoba extremister riktade våld mot hbtq-rörelsen. Vi har sett nedrivna regnbågsflaggor och regnbågsbänkar satta i brand. Skotthål i fönstret på RFSL:s samlingslokaler. Inställda programpunkter på Almedalen på grund av säkerhetsskäl. Nazister som bryter sig in i Pridetåg.

Vi ser en samhällsutveckling med alltfler våldsbejakande extremistiska grupper vars yttersta mål är att störta demokratin. Stiftelsen Expo rapporterade nyligen att antalet nazistiska aktiviteter fördubblats de senaste fem åren. I yttrandefrihetens namn får nazister tillträde till allt fler arenor. De människor som är föremål för  de våldsamma extremisternas hot, hat och våld trängs därmed undan bit för bit från den offentliga arenan. En del skräms till tystnad, andra börjar undvika lokala träffpunkter och demonstrationer.

Denna utveckling äger rum samtidigt som hbtq-personers livsutrymme fortsätter begränsas på grund av redan existerande normer kring kön och sexualitet. Våldet vet inga gränser; vi ser det i hemmet, på skolor, arbetsplatser och på gatan. Nu står vi också inför att organiserade nazister marscherar på våra gator och torg och skriker ut sitt hat under polisbeskydd.

I början av maj fick Sverige på nytt svidande kritik från FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD) på grund av att rasistiska och nazistiska organisationer får sprida sitt hat helt öppet på demonstrationer med polistillstånd. Sverige uppmanades också att se över tillämpningen av hets mot folkgrupplagstiftningen och hanteringen av hatbrott. Kommittén uttryckte oro över glappet mellan antalet rapporterade hatbrott och antalet utredningar, åtal och uppklarade fall. Att förbjuda rasistiska organisationer och ge medel till organisationer som arbetar mot hatbrott är något som Feministiskt initiativ driver på nationell nivå.

Som kommunpolitiker med ansvar för mänskliga rättigheter ser jag att kommunpolitiken spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet mot hatbrott. I Stockholms stad där Feministiskt initiativ är med och styr har vi bland annat infört en särskild satsning mot extremism i skolmiljö. Vi har också kartlagt upplevelser av diskriminering och utbildat hundratals chefer i diskrimineringsfrågor. Vi har även tagit fram ett stadsövergripande hbtq-program och alltfler verksamheter genomgår hbtq-diplomering. Vidare har vi fört in normkritik och våldsförebyggande arbete i skola och förskola, samt skapat fyra nya mötesplatser för unga hbtq-personer. Men jag ser med stor oro på det ökade hotet mot människor och demokratin från extrema rörelser.

När riksdagspartierna debatterar trygghet i årets valrörelse är det aldrig hbtq-personers trygghet som är på agendan. Inget riksdagsparti lyfter frågan om förbud mot rasistiska och extremistiska organisationer eller skandalen med att polisen direktavskriver 47 procent av alla anmälda hatbrott. De enorma resurser som polisen idag lägger på att skydda nazister skulle i stället kunna gå till att klara upp fler hatbrott. Det är hög tid att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden genom att förbjuda rasistisk organisering.

Vi kan inte bara tyst se på när mänskliga rättigheter är under attack. Därför går Feministiskt initiativ i Stockholm till val på att stärka hbtq-personers rättigheter och säkerhet. Vi vill se större satsningar på det våldsförebyggande arbetet och genomföra ett kompetenslyft om hatbrott i kommunal verksamhet; från socialtjänsten och skolan till ungdomsmottagningar och fritidsverksamhet, på arbetsplatser och inom idrottslivet. Vårt vallöfte är att fortsätta göra allt som står i vår makt för att förhindra att extremistiska grupper får större fotfäste.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.