Folkhälsoarbete

”Fettskatt straffar och skuldbelägger osunda”

Folkhälsominister Gabriel Wikström sade nyligen att en fettskatt inte är uteslutet som åtgärd för att motverka den ökande fetman i Sverige. Men i stället för att straffbeskatta och skuldbelägga de som är osunda borde folkhälsoministern investera i deras goda hälsa och satsa på fysisk aktivitet.

Svenskarnas midjemått växer snabbt, det visar en ny rapport från WHO. År 2030 beräknas var fjärde svensk man och var femte svensk kvinna vara feta. Och det kanske inte är så konstigt, svenskarna är nämligen det mest stillasittande folket i Europa.

I denna ohälsotrend finns en tydlig klassaspekt. Högutbildade investerar i fysisk aktivitet och har ofta generösa friskvårdsbidrag genom sina arbeten. Lågutbildade kvinnor däremot är den grupp som sett sämst hälsoutveckling de senaste 20 åren. Är de dessutom arbetslösa, pensionärer, eller egenföretagare har de ingen möjlighet att träna skattefritt genom friskvårdsbidraget.

I denna grupp ger ökad fysisk aktivitet stora hälsoeffekter. Men alla har inte råd att investera i sin hälsa, och enligt Folkhälsomyndigheten är det just lågutbildade kvinnor som lider av antingen fetma eller dålig hälsa som är i störst behov av ekonomiskt stöd för att komma igång med sin träning.

För att åtgärda problemet med fetma säger folkhälsominister Gabriel Wikström (S) att en fettskatt, det vill säga höjd skatt på onyttig mat, inte är uteslutet. Så mycket för det stöd som efterfrågas. Den som lever ett osunt liv får mindre pengar i plånboken och ännu mindre möjligheter att satsa på ett hälsosamt liv.

Vi uppmanar därför folkhälsominister Wikström att i stället för en fettskatt komplettera friskvårdsbidraget med ett friskvårdsavdrag som gör det möjligt för samhällsgrupper med låg hälsa och knappa resurser att påbörja ett fysiskt aktivt liv.  

Men det är av yttersta vikt att detta avdrag riktas rätt – annars riskerar det att bli helt verkningslöst. För livsstilsförändringar är inget man gör i en handvändning, och väldigt sällan på egen hand. Hälsoekonomen Stefan Lundström konstaterar att nitton av tjugo som försöker förändra sin livsstil på egen hand misslyckas – medan sju av tio som får hjälp av en coach eller personlig tränare lyckas.

Det är därför tjänsteutbudet i träningsbranschen fullständigt exploderat de senaste åren – för att det fungerar. Och det är därför stödet måste riktas mot insatser som innebär att man antingen kan få personlig hjälp eller möjlighet att delta i gruppträningspass.

Så, folkhälsominister Wikström, straffbeskatta inte den som redan lever osunt, underlätta i stället för fler människor att investera i sin hälsa. För den varaktiga livsstilsförändringen kommer under handledning av någon som uppmuntrar dig och sporrar dig att utvecklas – inte genom att göra ohälsosam mat ännu dyrare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.