Infrastrukturinvesteringar

Fettet är ett hot mot det svenska avloppssystemet

Dålig kunskap och invanda mönster leder till att kommuner, VA-bolag, fastighetsägare och svenska hushåll i onödan får betala sex till sju miljarder kronor årligen för problem orsakade av fett som hade kunnat stoppas vid källan med beprövad bioteknik.

Precis som de flesta svenskar är kommunala beslutsfattare lyckligt ovetande om ett av våra större miljöproblem. Det var först när brittisk press för något år sedan började skriva om ”fettbobban i London” som svensk press lite småfnissigt började rapportera om vad fett ställer till med i våra avloppsledningar.

Varmt fett är flytande men när fettet svalnar stelnar det och leder till att avloppsrören gror igen. Rörens dimensioner minskar och vattnets framkomlighet försvåras. Pumpstationer slutar fungera. Resultatet kan bli källaröversvämningar eller att orenat vatten bräddas ut i omgivande sjöar och vattendrag. Problemen med stopp och igensättningar sker dagligen i ledningsnäten runt om i Sverige. Kommunerna själva upplever dessutom en ökning av problemet, när både de och fastighetsägarna får driftstörningar och dyra notor för utryckningar.

I bostäder hälls fettet ut direkt i avloppet. Däremot finns regler som säger att restauranger och storkök måste ha en så kallad fettavskiljare – en typ av tank där fettet samlas upp och som regelbundet måste tömmas för bortforsling. Denna metod har i allt väsentligt sett likadan ut i över hundra år. Den är ofta ineffektiv, kan orsaka arbetsmiljöproblem med dålig lukt och innebär att stora tömningsfordon åker runt på städernas gator eller står på tomgång när de utför sina uppdrag.

Uppskattningsvis nittio procent av fettet i maten hamnar i avloppet, avfallet eller i ventilationen. Enligt våra beräkningar orsakar fettet kostnader på sex till sju miljarder kronor årligen – eftersom de flesta fortfarande envisas med att använda gamla traditionella lösningar. Samma lösningar innebär dessutom ett energislöseri motsvarande tio procent av den svenska kärnkraftsproduktionen. Den som tänker nytt kan spara både pengar och miljö.

I en bransch där innovationer och nytänkande tyvärr ofta lyser med sin frånvaro, har biotekniken utvecklat nya lösningar på dessa problem. Genom beprövade biotekniska lösningar kan problemet lösas redan vid källan. Med rätt förutsättningar kan bakterier som är ofarliga för natur och människor bryta ner fett och eliminera lukt, vilket innebär att vi idag kan ersätta dagens miljöbelastande lösningar inom avlopp, ventilation och avfallshantering.

Svensk bioteknik ligger i framkant och kommer att vara en allt viktigare byggsten i utvecklingen av hållbara städer framöver. Vi som står bakom den nya tekniken är dock bekymrade över att omställningen går så långsamt. Även om hundratalet kommuner numera använder bioteknik i dessa sammanhang råder på andra håll okunskap om de nya lösningarna och ibland rädsla för att bryta invanda mönster.

Branschorganisationen Svenskt Vatten har räknat ut att landets VA-taxor kan behöva fördubblas kommande 20-årsperiod för att möta behoven av vatten, rening och miljö. Dessa behov berör givetvis mer än fettproblematiken, men en bransch som har finansieringsproblem, miljöutmaningar och en begynnande arbetskraftsbrist – behöver sannerligen all innovationskraft som kan uppbringas.

Vi tror inte att Sverige har råd att tacka nej till innovationer som löser flera problem och bidrar till att sänka notan. Svenska miljöteknikföretag ligger långt fram i utvecklingen av hållbara lösningar och vi ser fram emot att kunna bidra till den gröna omställningen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.