Upphandling

Fem punkter för vassare upphandlingar

Trots att kommunerna köper varor och tjänster för 600-800 miljarder kronor varje år saknas tid och resurser för uppföljning och utvärdering av den upphandlade verksamheten. Det visar Visions undersökning av arbetsvillkoren för upphandlingsansvariga i kommunerna.

Kommunerna köper in verksamheter som till exempel förskolor, äldreboenden, behandlingshem och en mängd andra grundläggande funktioner i vårt välfärdssamhälle. Det är viktiga verksamheter och stora summor det handlar om, och det ger upphandlingsfunktionen en strategiskt viktig position i utvecklingen av vår välfärd.

För att upphandlingen ska fungera som ett verktyg för samhällsutveckling krävs dock att upphandlarna och de strategiskt ansvariga för upphandlingen har goda förutsättningar att utföra sitt jobb på bästa sätt. Det krävs resurser i form av tid, pengar, personal och befogenheter. Lägg därtill tid för uppföljning av de upphandlade verksamheterna, god planering av arbetet samt uppdragsgivare som ser värdet av upphandlingsverksamheten.

Visions undersökning visar att kommunerna har dålig kunskap om den upphandlade verksamheten. Enbart sex procent av de som besvarat vår enkät anser att det i stor utsträckning finns utrymme för kontinuerlig uppföljning av de upphandlade verksamheterna. Drygt varannan anser att det inte finns förutsättningar för ett strategiskt utvecklingsarbete i upphandlingsverksamheten. Sju av tio anser att den politiska ledningen i kommunen inte prioriterar upphandlingsfrågor alls eller inte tillräckligt. Och mer än hälften, 51 procent, anser att man inte har de förutsättningar som krävs för att bedriva upphandlingsverksamheten på ett bra sätt.

Resultatet vittnar om att allt för många kommuner inte har insett upphandlingsfunktionens fulla potential. Vision uppmanar därför lokala politiker att ta initiativ för att höja kompetensen kring frågorna, ge upphandlingsverksamheten en högre status i organisationen och skapa möjligheter att vara kreativ. I detta sammanhang bör man självklar ta tillvara upphandlarnas kompetens.

Vi vill peka på fem åtgärder för att utveckla upphandlingsprocesserna:

Höj kompetensen kring upphandling och inköp hos såväl ansvariga politiker som inom tjänstemannaledningen.
Betrakta upphandlingsfunktionen som en strategisk ledningsfråga och ta fram en tydlig strategi/policy för upphandlingsarbetet.
Avsätt mer tid och resurser för uppföljning av genomförda upphandlingar.
Utveckla arbetet med att definiera tydliga kvalitetskrav, särskilt inom vård och omsorg.
Flytta fram positionerna vad gäller att ställa etiska, miljömässiga och sociala krav vid upphandlingar.

Genom att ställa etiska och sociala krav kan upphandlingar bidra till schysta villkor för de anställda och till bättre miljö. Ett exempel är Trollhättans kommun där man tillverkar egen biogas. Kommunen har sedan många år en strikt policy för att prioritera biogasbilar. Man kräver att personalen tankar biogas eller etanol i bilar avsedda för detta, och att entreprenörer som kör transporter åt kommunen använder förnybara drivmedel.

Ett annat exempel är Göteborg Stad som i sina upphandlingar ställer krav på att leverantörerna redovisar sina regler för företagets verksamhet. Reglerna måste bland annat följa ILO:s kärnkonventioner, FN:s barnkonvention samt den nationella lagstiftning som gäller i tillverkningslandet.

Även Malmö Stad har ambitionen att genom sina upphandlingar leverera hållbara lösningar på det sociala området. Genom den så kallade Vita jobb-modellen är upphandlade företag skyldiga att ge de anställda ersättningar motsvarande svenska kollektivavtal och att tillämpa avtalens sociala villkor. Man har också en skyldighet att kontrollera att de egna underleverantörerna uppfyller villkoren. Kontrakten som företagen tecknar innebär även ett förbud mot svartjobb.

Det här är bara några exempel på hur kommuner kan påverka såväl miljö som arbetsvillkor i positiv riktning genom upphandling. Gemensamt är ett politiskt intresse för en socialt ansvarsfull upphandling liksom en vilja att utveckla upphandlingen till att bli ett strategiskt verktyg för samhällsförändring. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.