Debatt
Cancer
23 oktober 2019 kl 05:05

Politiker, så här har ni chans att rädda fler liv

Ökat deltagande i cellprov, direktkanal till urologin och hudcancerdiagnos på distans. Att tidig upptäckt räddar liv är ett faktum inom cancervården och här kan landets sjukvårdsregioner lära av varandra, skriver Ulrika Årehed Kågström, Cancerfonden. 

Det här är en opinionstext

Cancerfonden har identifierat fem områden och insatser som tillsammans leder till stora förbättringar om de genomförs. Landets sjukvårdspolitiker måste nu öka takten och få till rätt insatser, så att fler kan få rätt vård i rätt tid och för att fler ska kunna botas.

1. En screening som når alla. De nationella programmen för bröstcancer och livmoderhalscancer beräknas rädda flera hundra liv per år. Samtidigt når inte screening alla. Exempelvis deltar kvinnor med låg utbildning och utländsk härkomst i lägre utsträckning. Men det finns beprövade metoder för att öka deltagandet. Hemtester för HPV vid screening för livmoderhalscancer, samt påminnelser och enkla och tillgängliga ombokningssätt för mammografiundersökning är två exempel.

Flera projekt i socioekonomiskt svaga områden visar på goda resultat med ökat deltatagande i screening som följd. Exempelvis ledde göteborgsprojektet ”Ta med en vän” till kraftig ökning av deltagande i gynekologisk cellprovtagning och i Stockholm har Botkyrkaprojektet med lokala hälsoinformatörer varit framgångsrikt.

2. Snabb och säker väg till diagnos. Primärvården är hårt belastad, samtidigt är det där sju av tio cancerfall upptäcks. För att minska trycket på en redan hårt belastad primärvård och se till att svårt sjuka människor snabbt får relevant behandling, så finns det goda skäl att i vissa fall öppna upp snabbspår direkt till specialistvården.

Goda exempel hittar man inom diagnoserna cancer i urinblåsan och prostatacancer, där patienter kan söka direkt till specialistvården. I Region Skåne kan patienter ringa “Röda telefonen” vid upptäckt av blod i urinen. Telefonnumret går direkt in till en urologisk enhet vilket kortar ledtiden till diagnos och minskar antalet kontakter med sjukvården.

Vid Prostatacancercentrum på S:t Görans sjukhus i Stockholm utvecklas en ny modell, Capio-modellen, för diagnostisering och behandling av prostatacancer. I stället för att PSA-prover tas i primärvården, tas dessa vid Prostatacancercentrum och de som lämnar provet är direkt anslutna till specialistsjukvården. Därmed avlastas primärvården och patienterna slipper onödig väntan med utdragen osäkerhet.

Det finns skäl för att man på regionnivå studerar dessa exempel för att finna andra områden där liknande lösningar kan fungera.

3. Ökad kompetens i primärvården. En allmänläkare möter under ett år, inte mer än en handfull patienter som faktiskt har cancer. Inte sällan är varningssignalerna diffusa, och svåra att hitta. Men i Storbritannien finns verktyg för att hjälpa läkare i primärvården att identifiera personer med ospecifika symtom som sammantaget kan tyda på cancer. Liknande forskning hittar vi även i Sverige. När det finns ospecifika symtom och misstanke om cancer kan patienter på flera håll i Sverige remitteras till särskilda diagnostiska centrum. Det är enheter med särskild uppgift att utreda misstanke om cancer och därmed bygga upp en specialiserad kompetens på området. Samtliga regioner bör få tillgång till något av dessa centra med specialistkunskaper.

4. Ny teknik för snabb diagnos. Flera av flaskhalsarna inom det svenska vårdsystemet kan lösas med digitala lösningar. Region Gävleborg är pionjär i att diagnostisera hudcancer på distans. Det kallas teledermatologi och innebär att en hudförändring kan fotograferas i primärvården och bedömas av en specialist någon annanstans. Metoden innebär såväl snabbare diagnoser och behandling som avlastning för primärvården.

5. Kunskapsspridning. Tidig upptäckt av cancer förutsätter välfungerande samarbete mellan sjukvårdens olika delar. I Stockholm finns exempelvis Cancer i Primärvården, CaPrim, en enhet vars syfte är att arbeta för effektiva vårdprocesser i hela vårdkedjan, samt säkerställa rätt kompetens och samarbete med andra aktörer inom cancervården när det gäller patienter med välgrundad misstanke om cancer. Cancerfonden menar att CaPrim kan fungera som en inspiration för alla regioner.

Ansvaret för att realisera detta fempunktsprogram ligger hos våra regionpolitiker. Genom att öka takten och sätta in rätt insatser så kan fler liv räddas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.