Debatt
Flyktingmottagande
26 oktober 2017 kl 05:00

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Feltolkning av lagen gör nyanlända bostadslösa”

Snart kan tiotusentals nyanlända stå utan boenden. På Lidingö är det närmare 400 personer vars korttidskontrakt går ut från och med 1 mars nästa år, två år efter att bosättningslagen trädde i kraft. Var de sedan ska bo finns ingen plan för. Nu väljer Miljöpartiet i Lidingö att gå till domstol då vi anser att kommunens lagtolkning är tveksam.  

Det här är en opinionstext

Bättre integration. Det var det uttalade syftet när bosättningslagen infördes den 1 mars 2016. Nyanlända skulle fördelas jämnt över hela landet. Alla skulle få en riktig chans att komma in i samhället och få ett jobb. Nu skulle samtliga kommuner vara med och dela lika på ansvaret för de nyanlända. Man gjorde nämligen kommunerna skyldiga att ta emot nyanlända "för bosättning i kommunen".

Men ve den lagstiftare som lämnar kryphål. Nu har definitionen av "bosättning" fått vingar. Om lagens syfte var att tvinga alla kommuner att dra sitt strå till stacken, lämnades ändå en öppning för vissa tillfälliga boenden i ombyggda lokaler och modulhus. Ett kryphål som Lidingö blev en av flera kommuner att kallt nyttja. Nyligen beslutade den politiska majoriteten (M, KD och Lidingöpartiet) att de nyanländas kontrakt ska sägas upp efter två år.

Argumentet man anförde var principen om likabehandling. Majoriteten menade att efter två års etableringstid ska nyanlända skaffa bostäder på Lidingö på samma villkor som alla andra. Detta i en Stockholmsregion som har byggt pyramidala bostadsköer som tar decennier att klättra sig upp i, där det allmännyttiga bostadsbeståndet har sålts ut och där kvadratmeterpriserna pockar på att spräcka 100 000-kronorstaket. Det är inte bara orealistiskt – det är cyniskt.

Denna tveksamma lagtolkning vill vi i Miljöpartiet se juridiskt bedömd och överklagar därför beslutet till förvaltningsrätten. I överklagan menar vi att:

1. Lidingöbeslutet motverkar bosättningslagens grundsyfte: att underlätta integrationen. I stället kan skolbarn och vuxna efter två år tvingas starta om någon annanstans. Det inte bara försämrar integrationsmöjligheterna, utan skjuter över Lidingös ansvar på andra kommuner.

2. Kommunen flyttar ansvaret för nyanlända från bosättningslagen till socialtjänstlagen. När nyanlända efter två år står utan bostad, blir de socialtjänstens ansvar. Enligt socialtjänstlagen har kommunen skyldighet att ordna tillfälligt boende åt den som beviljas stöd. Det är ett sätt att kringgå bosättningslagen som både strider mot dess bokstav och intention.

3. Man bryter mot ansvaret för bostadsförsörjning som bosättningslagen hänvisar till. Lidingömajoriteten anger bostadsbrist som motiv för att säga upp de nyanländas kontrakt, men samtidigt arbetar man konsekvent för att skapa bostadsbrist. Bara i fjol satte majoriteten dolken i det kommunala bostadsbolaget, sa nej till bostadsmoduler för nyanlända och vägrade Sverigeförhandlingens krav på bostadsbyggnation.

Lidingö, och andra kommuner, måste fullfölja sitt ansvar för de människor Sverige har välkomnat. Vi vill ha en ordnad integration som tar hänsyn till varje individs förutsättningar. Där det finns en röd tråd mellan mottagande, utbildning, arbete, nätverk och boende. Det kräver samarbete - på alla nivåer.

I den kalla politikens kölvatten riskerar nu integrationsarbetet att frysa till is. I stället för att planera för en framtid i den egna kommunen med jobb och skola åt barnen, måste nu nyanlända ägna sin värdefulla etableringstid åt att försöka lista ut var de ska bo, jobba och skaffa nya vänner. Om bara några månader löper bostadskontrakten ut.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 26 oktober 2017 kl 05:00
Uppdaterad: 31 oktober 2017 kl 14:57

Skribenter

Sofia Hallström
gruppledare för Miljöpartiet Lidingö
Patrik Sandström
gruppledare för Miljöpartiet Lidingö