Debatt
Lärarutbildning
3 augusti 2015 kl 16:57

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Feltänkt göra det svårare att bli lärare

Just nu diskuteras om resurser ska flyttas från lärarutbildningar där arbetsmarknaden anses vara mättad till utbildningar där det råder stor brist. Lösningen på lärarbristen är dock inte att minska möjligheterna att bli lärare.

Det här är en opinionstext

Det är få utbildningar som varit föremål för så mycket diskussion som lärarutbildningen. Just nu pågår en diskussion om huruvida resurser ska flyttas från lärarutbildningar där arbetsmarknaden anses vara mättad (till exempel historielärare) till utbildningar där det råder stor brist (till exempel mattelärare).

Tanken är att genom att utöka platserna och dimensionera lärarutbildningen till förmån för de ämnen där det råder brist så kommer fler att välja dessa än utbildningar där efterfrågan är mindre.

Argumenten har bland annat framförts av Isak Skogstad (Lärarnas Riksförbund Studerandeförening) här på Dagens Samhälle och nyligen av Expressens ledarsida.

Detta är ett tillsynes enkelt och logiskt argument som vinner mark i debatten. Men diskussionen behöver breddas och fler faktorer behöver tas med i debatten än statistiska modeller som visar ”mättnad” inom vissa områden.

1. En mängd olika undersökningar visar att det är många lärare som lämnar yrket. Det finns inget idag som tyder på att den trenden kommer att vända.

2. De som studerar till lärare kommer inte alla att arbeta inom yrket, av andra skäl än ovan. Den senaste tiden har vi genom nyheterna kunnat följa utexaminerade lärare som väljer och får jobb inom en mängd andra områden. Det är i grunden positivt eftersom det bidrar till att öka förståelsen för skolan i samhället.

3. Människors val kan inte enkelt styras genom att dimensionera och flytta budgetposter. Även om antalet platser för humaniora skärs ner i syfte för att öka antalet platser inom NO-ämnen så finns inget som säger att den som vill söka till humaniora väljer att studera till NO-lärare. Det sannolika är faktiskt att det inte blir så utan att resultatet blir att färre lärare utexamineras.

4. Det viktigaste är inte att ha lärare med rätt utbildning utan lärare som är rätt för yrket. Idag är antalet utexaminerade inte så stort att tillsättning kan ske med säkerhet att den som sökt är lämplig för yrket.

Det är en återkommande diskussion om att lärarutbildningen ska sortera ut de som är olämpliga för yrket, men det troliga är att vi även i framtiden kommer att ha en andel utexaminerade lärare som inte lämpar sig för yrket. Risken ökar i takt med de allt högre krav som ställs på lärarna idag. Detta betyder inte att kravet på lärares lämplighet ska minska!

5. Precis som resten av yrkeslivet så är inte alla lärare alltid intresserade av att arbeta med alla typer av elever. Idag kan en arbetssökande fråga om det går bra att undervisa elever från ”teoretiska program” eftersom det är något som hen hellre gör.

Vi behöver därför ha fler utexaminerade lärare så att möjligheterna ökar att hitta någon beroende på förutsättningarna.

LÄS ÄVEN: Överskott på historielärare hjälper inte glesbygden.

6. Enligt 2015 NMC Technology Outlook-rapporten pekas samarbete mellan skola och näringsliv ut som en kommande ”trend”. Detta kan vara en utveckling som kommer att prägla hela skolsystemet i takt med att näringslivet ställer allt större krav på specialisering.

Hur detta kommer att påverka behovet av lärare är givetvis inte enkelt att sia om. Däremot kan vi med säkerhet fastslå att utvecklingen blir mycket svårare ifall behöriga och kompetenta lärare saknas.

Eftersom vi båda verkar inom kommuner som vill utveckla och fördjupa samarbetet mellan utbildningsväsendet och näringslivet, ser vi en risk att förändringsarbetet får ett lägre tempo ifall det saknas lärarkompetens som kan säkerställa kvalitén i förändringsarbetet.

7. Inom gles-/landsbygd kommer det fortfarande att saknas lärare oavsett hur våra större städer har det inom sina lokala arbetsmarknader. Det finns de som hävdar att detta endast är en löne- eller arbetsmiljöfråga, men vi menar att så inte är fallet.

Våra kommuner erbjuder idag en disponibel inkomst som står sig väl i konkurrensen med andra kommuner och skolor som har god arbetsmiljö. Problemet är att man ofta är två om ett beslut att flytta, särskilt till en mindre ort där arbetsmarknaden i övrigt är begränsad.

Då spelar det ingen avgörande roll om lönen är till exempel 5 000 kronor högre eller arbetsmiljön i topp. Få är villiga att ta ett jobb oavsett hur bra lönen och arbetsmiljön är om det innebär att deras partner fastnar i arbetslöshet.

Då har vi inte tagit upp andra förväntningar som människor har som kan utgöra en broms för flytt till mindre orter, såsom infrastruktur och så vidare. Det behöver utbildas väsentligt fler än det som i vissa områden kan kallas för ”mättad marknad”, för att effekterna för oss på mindre orter ska kunna märkas i form av sökande till tjänster.

Problemformuleringen är korrekt; det utbildas för få lärare inom vissa ämnen. Men lösningen är inte att minska möjligheterna att utbilda sig till lärare. Särskilt i en tid då vi kommer att behöva varenda utexaminerad lärare som vill jobba inom yrket.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.