Fel tvinga enskilda villaägare betala extra gatuskatt

Frågan om hur infrastrukturen ska finansieras är högaktuell. I Stockholm anser företrädare för Stockholmsförhandlingen, som regeringen tillsatt för att förhandla om tunnelbaneutbyggnaden, att fastighetsägarna borde vara med och betala för tunnelbaneutbyggnaden. Argumentet är att tunnelbaneutbyggnaden skapar stora värden för privata fastighetsägare och att det då är rimligt att dessa också är med och bidrar.

En av de kommuner som planeras få tunnelbana framöver är Nacka. Där är frågan om finansiering av infrastruktur redan aktuell, men på ett annat sätt. Nacka är nämligen en av de kommuner i landet som är ivrigast när det gäller att vältra över gemensamma kostnader för nya och upprustade kommunala gator på enskilda småhusägare i form av gatukostnader.

På motsvarande sätt som när det gäller tunnelbaneutbyggnaden så hävdar politikerna i Nacka att fastighetsvärdena ökar när gamla sommarstugeområden förtätas och vägarna förbättras, och att småhusägarna då borde vara med och betala vägnotan. Detta trots att inflyttningen till kommunen och därmed skatteintäkterna ökar, och trots att villahushållen i dessa områden betalar betydligt mer i kommunalskatt än de familjer som bor i områden med en stor andel flerbostadshus. 

De 3 000 småhusägarfamiljer i Nacka som tvingas betala flera hundratusen kronor var för kommunens gator är förstås upprörda. Det framgick inte minst vid den välbesökta gatukostnadsdebatt som Villaägarna anordnade i Nacka i höstas. Och debatten fortsätter, inte minst inför höstens kommunalval.

Hur se då allmänheten på frågan i Nacka? För att få en uppfattning om det lät Villaägarna Demoskop genomföra telefonintervjuer med 1 000 röstberättigade Nackabor i höstas. Undersökningen visar att 79 procent av Nackaborna vill att nya och upprustade kommunala gator ska finansieras via kommunalskatten. Bara 8 procent kan tänka sig att fastighetsägarna i området ska stå för kostnaderna, medan 13 procent inte har någon uppfattning. Svaren var desamma oavsett partisympatier och boendeform.

Vår bedömning är att undersökningen ganska väl speglar hur svenskarna i allmänhet tänker. De flesta håller nog med om att infrastruktur är en gemensam samhällsfunktion och att det är naturligt att finanseringen sker via skattsedeln. Frågan är om det finns anledning att göra skillnad mellan kommersiella fastighetsägare och enskilda villaägare? Möjligen skulle man kunna säga att medan en kommersiell fastighetsägare kan öka sina hyresintäkter eller omsättningen i sin affärsrörelse till följd av nyinflyttning så får den enskilde villaägaren inte motsvarande ekonomiska avkastning av sitt boende. 

Gatukostnader liknar den gamla fastighetsskatten eftersom man beskattade en icke monetär inkomst. Man kunde inte betala fastighetsskatten med takpannorna. Det är också ett tungt vägande skäl mot gatukostnader. Den allmänna upprördheten mot fastighetsskatten handlade till stor del om bristen på förutsägbarhet. Den kritiken gäller även gatukostnader. 

När Bosse Ringholm sedan föreslog att villaägarna skulle låna till fastighetsskatten blev många upprörda, men det är faktiskt minst lika upprörande att en enskild småhusägare ska tvingas gå till banken och låna en halv miljon kronor eller tvingas sälja huset för att kunna betala för upprustade kommunala vägar som alla kommuninvånare har tillgång till.  Därför måste reglerna om gatukostnader avskaffas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.