Inkomstskillnader

Fel slutsatser om inkomstskillnader

Inkomstskillnaderna påverkas i hög grad av den kraftigt förändrade befolkningssammansättningen. Tar man inte hänsyn till det så leder policyåtgärderna i fel riktning, skriver Svenskt Näringslivs biträdande chefekonom Jonas Frycklund.

Statistiska centralbyrån (SCB) meddelar att inkomstskillnaderna har ökat. Något. De är fortfarande låga jämfört med andra länder. Den stora förklaringen sägs vara att skillnaden växer mellan de som har jobb och de som inte har jobb. Det är helt korrekt, men det är inte hela sanningen.

För det första, ska man ha klart för sig att statistiken bygger på ett relativt mått. Om medelinkomsten ökar, vilket den gör i Sverige, så ser det ut som att de med låg ekonomisk standard ökar. Detta eftersom låg inkomst definieras som alla som har lägre inkomst än 60 procent av medianen.

I finanskrisen och dess efterdyningar ökade arbetslösheten. Samtidigt bibehölls reallönerna för de som hade arbete. Sedan 2008 har reallönerna för arbetare ökat med 17 procent. Detta är en positiv utveckling som samtidigt statistiskt gör att referenspunkten för vad som är en medianinkomst stiger.

För det andra, påverkas statistiken av en sammansättningseffekt. Det går att utläsa att utlandsfödda är kraftigt överrepresenterade bland dem som har låg ekonomisk standard. Inte så konstigt om man lägger dessa siffror bredvid tabellerna för arbetslöshet, där just utlandsfödda toppar statistiken.

Det viktigaste att ta hänsyn till när man analyserar statistiken är att sammansättningen av befolkningen förändras kraftigt. Sedan 2008 har Sverige haft en nettoinvandring på cirka 450.000 individer. Gruppen utlandsfödda har alltså på kort tid vuxit med 40 procent. I hög grad har befolkningen fyllts på med flyktingar och deras anhöriga. Många har låg utbildning och de har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

I en analys av SCB:s mått på andelen låginkomsttagare drar jag slutsatsen att minst två tredjedelar av ökningen sedan 2008 beror på invandring. Den återstående tredjedelen ligger inom SCB:s felmarginal och det kan därför mycket väl vara så att hela ökningen kan hänföras till invandring.

I ett tänkt scenario utan nettoinvandring sedan 2008, skulle dessutom de utrikes födda 2016 i genomsnitt ha haft en längre vistelsetid i Sverige. I ett sådant läge hade den genomsnittliga ekonomiska standarden för gruppen utlandsfödda varit bättre. Tar man hänsyn även till den effekten, kan man inte utesluta att scenariot utan nettoinvandring till och med hade lett till att andelen låginkomsttagare hade minskat under perioden.

Det kan finnas effekter som verkar i motsatt riktning. Utan nettoinvandring är det troligt att medianinkomsten hade blivit högre. Oklart hur mycket. En fördjupad analys skulle kunna visa att ett visst antal svenskfödda därmed hade klassificerats om till låginkomsttagare. Även om deras inkomster alltså inte hade försämrats. Det finns därför ett behov av mer ingående analyser för att ännu mer exakt beräkna invandringens effekter på inkomstspridningen.

Det är viktigt att analysera orsakerna till ökade inkomstklyftor. Gör man inte det, riskerar de politiska slutsatserna att bli felaktiga. De förändringar vi ser på senare tid i Sverige beror inte på någon inneboende tendens i marknadsekonomin som skulle missgynna de längst ner. Tvärtom, realinkomsterna stiger.

Inkomstskillnaderna påverkas i hög grad av den kraftigt förändrade befolkningssammansättningen som vi har fått med flyktinginvandringen. Tar man inte hänsyn till det så leder policyåtgärderna i fel riktning.

På senare tid har det blivit vanligt att hänvisa till ökade klyftor för att motivera allt från ökad beskattning på företagande till höjningar inom olika bidragssystem. Dessa åtgärder är direkt kontraproduktiva. De minskar företagens förmåga att skapa nya jobb och låser fast stora grupper i utanförskap.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.