Solenergi Hela debatten

Fel SD, solkraft lönar sig även i Sverige

Stockholms solinstrålning är i själva verket jämförbar med den i Centraleuropa. Förutom att vara lättfångad och förnyelsebar har solenergin många andra fördelar, svarar allianspolitiker Josef Fransson (SD).

REPLIK. Under rubriken ”Fel att kalla solkraft för miljövänlig” skriver Josef Fransson (SD) den 2 juni om hur landstinget i Stockholm borde slopa planerna på att bygga 20 000 kvadratmeter solceller.

Hur ska vi kunna producera solenergi i Sverige när vi ligger så långt norrut? Det är en fråga som ofta framkastas i de här sammanhangen, trots att det sedan länge är vederlagt att satsningar på solenergi lönar sig.

Stockholms solinstrålning är i själva verket jämförbar med Centraleuropa och påverkas av flera faktorer, varav molnigheten är den viktigaste. Två orter kan dessutom ha samma globalstrålning, men ändå producera olika mängder solenergi beroende på skillnader i lufttemperatur, modulernas lutning och väderstreck.

Stockholms stads solkarta, där det går att se solenergiförutsättningarna för varje enskilt tak i hela kommunen, visar även att två grannar kommer att producera olika mycket beroende på om större delen av taken ligger i norr- eller söderläge, om det står ett stort träd och skuggar eller om det ena huset har en optimal lutning på taket medan det andra är platt.

Om Josef Fransson (SD) hade bemödat sig med att undersöka saken närmare hade han till exempel sett att stora delar av Södersjukhusets tak har utmärka förutsättningar för solenergiproduktion, detsamma gäller för Huddinge sjukhus.

Om landstinget dessutom monterade solceller bara på de SL-depåer som ligger inom Stockholms kommuns gränser skulle det täcka 57 procent av Stockholms läns landstings årliga energibehov.

Förutom att vara lättfångad och förnyelsebar har solenergin många andra fördelar. Den ger vare sig upphov till buller eller visuell störning och solceller kan oftast kombineras med solfångare vilket förser den aktuella anläggningen med både värme och el.

LÄS MER: Ny skatt på solkraft ett dråpslag mot miljön. 

En annan fördel är kostnadsstabiliteten i och med att elkostnaden säkras under solcellsanläggningarnas livslängd, som är upp till 40 år. Man slipper därmed den energiprisökning som de flesta bedömare tror kommer ligga på cirka två till fem procent per år. Betänk även att det kommunala bolaget Familjebostäder beräknas räkna hem sina omfattande investeringar i solenergi på Järvafältet på endast nio år och kalkylen ser ännu bättre ut.

Om Josef Fransson (SD) vill göra nytta i sammanhanget skulle vi därför rekommendera att han lade ned energi på att få med sig övriga riksdagsledamöter på att göra om systemet för nettodebitering och andra förändringar som gynnar fler som vill andelsäga egen elproduktion, till exempel i hyresrätter och bostadsrättsföreningar.

Med nettodebitering går det att jämna ut produktionen och förbrukningen på månadsbasis. När anläggningen producerar mer el än vad byggnaden förbrukar så laddas överskottet in i det allmänna elnätet.

I slutet på månaden kvittas den mängd el som en fastighet har förbrukat mot det som har laddats in och man får endast betala för den elförbrukning som ligger utöver den egna produktionen. Endast den förbrukade elen som överskrider den egna produktionen beskattas.

Nettodebitering kommer därmed att resultera i en mycket lönsammare solinvesteringskalkyl även för större anläggningar. Frågan har stötts och blött under många år och det är nu dags att regering och riksdag levererar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.