Debatt
Ensamkommande
29 mars 2016 kl 13:36

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Fel påstå att vi inte vill göra åldersbedömningar

Migrationsverket har fel – som läkare erbjuder jag gärna mina tjänster för att åldersbedöma ensamkommande flyktingbarn. Om regeringen är osäker på hur dessa undersökningar kan göras kan man ta reda på hur de övriga nordiska länderna gjort under många år.

Det här är en opinionstext

Nenad Zeba
specialist i ortopedi och handkirurgi

Sverige tar emot många ensamkommande flyktingbarn. Mellan 2004 och 2015 kom det 61 524 barn, enligt Migrationsverkets statistik. 

Flera kommuner upplever att flera barn som de tar emot egentligen är vuxna och vill att Migrationsverket ska åldersbestämma de tveksamma fallen. Migrationsverket å andra sidan hävdar att de redan åldersbestämmer och att det inte går att göra på annat sätt eftersom det inte finns svenska läkare som vill göra medicinska åldersbestämningar. 

Som specialist i ortopedi och handkirurgi vill jag ge min syn på saken:

Migrationsverket hävdade senast i mars i år att svenska läkare inte vill göra åldersbedömningar. Detta trots att jag mejlade Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer den 7 februari med ingående information om hur åldersbedömning bör göras och erbjöd mina och några kollegors tjänster med att utföra dem. 

Fredrik Beijer svarade inte själv på mitt mejl utan gav en expert vid Migrationsverket i uppdrag att svara, vilket hon gjorde bland annat så här:

I dagsläget informerar vi alltid den sökande om möjligheten till medicinsk åldersbedömning men det är den sökande som tillsammans med sitt offentliga biträde ombesörjer att en sådan utredning genomförs och bestämmer om de vill lämna in den som bevisning i ett ärende.” 

Men, det är Migrationsverkets uppgift att se till att den som söker asyl som minderårig styrker sin ålder – eller åtminstone gör den sannolik. Den typ av ”uppenbarhetsbedömningar” som Migrationsverket gör när handläggare - vad jag förstår - tittar på och pratar med den asylsökande, kan vara en osäker metod som vetenskapen avråder ifrån: 

”There seems to be general agreement among authors that the interpretation of results obtained from anthropometric variables is an imprecise factor for the prediction of chronological age.”

(Källa: Forensic Age Estimation in Unaccompanied Minors and Young Living Adults. Schmeling et al 2011).

(I översättning: ”Det tycks råda en allmän enighet bland författarna att tolkningen av resultaten som erhållits från antropometriska variabler är en oprecis faktor när det gäller att förutsäga kronologisk ålder.) 

Den 7 mars fick jag ett svarsmejl från migrationsminister Morgan Johanssons kansli där det bland annat står: ”Regeringens ambition är att medicinsk åldersprövning ska användas i högre utsträckning.”

Om det verkligen är regeringens ambition att Migrationsverket ska se till att medicinska åldersprövningar görs och man är osäker på hur de kan göras, då kan man ta reda på hur de övriga nordiska länderna gjort dem under många år. Eller lyssna på svenska läkare och tandläkare som vet. 

En hel åldersbedömning består av bedömning av könsmognad, röntgen av vänster handled, eventuell datorröntgen av nyckelben och bedömning av tandstatus. Sverige behöver göra ett stort antal åldersprövningar vilket givetvis bör göras på ett effektivt sätt. 

Den som söker asyl som barn får ange sin ålder. Sedan bedöms sannolikheten för att denna ålder stämmer genom yttre inspektion, vilket kan göras av två personer på Migrationsverket, förslagsvis handläggaren i ärendet och valfri annan tjänsteman. 

Föreligger minsta tveksamhet kring den uppgivna åldern röntgas vänster handled för att precisera behovet av en hel åldersprövning. Om resultatet visar att personen helt klart är under 18 år återförs ärendet till Migrationsverket och ansökan prövas som för en minderårig. 

Visar det däremot en trolig ålder på över 18 år kan den sökande antingen välja att själv korrigera sin ålder eller att genomgå en full åldersbedömning. 

Jag står till förfogande.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 29 mars 2016 kl 13:36
Uppdaterad: 1 september 2016 kl 16:21

Skribent

Nenad Zeba
specialist i ortopedi och handkirurgi