Fel att ställa särbegåvade mot svagbegåvade

I krönikan ”Bättre fokusera på svagbegåvade än särbegåvade” (2020-02-10) menar barnläkare Mats Reimer att elever med svag teoretisk begåvning far illa i skolan, eftersom skillnader i funktionssätt ignoreras. Skolinspektionen rapporterar år efter år att en tredjedel av eleverna tycker att undervisningen är för svår och en tredjedel känner att de får för lite utmaningar. Vi i Riksförbundet för särskild begåvning (RFSB) arbetar aktivt för fler möjliga sätt att komma igenom skolan, och för bättre differentiering av undervisning och kunskapsmål, så att fler barn kan må bra i skolan. Det förutsätter att kunskap lyfts och desinformation motverkas. 

I krönikan görs ett antal missledande påståenden, till exempel att hög IQ alltid skulle vara en skyddsfaktor, där forskning på svensk mönstringsdata visar att ju högre IQ, desto lägre risk för depression och annan mental ohälsa. Men högintelligensgruppen i dessa studier är upp mot fem gånger så stor som de fem procent som Skolverket menar är särskilt begåvade. Det finns gott om mer specifika studier, på de översta 1-5 percentilerna, som i stället lyfter fram effekterna av ensamheten i att vara så avvikande från normen och den bristande förståelsen från omgivningen. Skyddande faktor eller ej så är ett barn i den situationen väldigt utsatt och inte behjälpt av resonemang om att det i regel inte borde vara synd om den högst begåvade fjärdedelen.

Det tycks taget ur luften att Skolverket, sett till antalet texter på hemsidan, skulle bekymra sig mer för särskilt begåvade än de som Reimer kallar svagbegåvade. Gör vi en sökning på Skolverkets sajt så är den enda sökträffen, på särskild begåvning, stödmaterialet från 2015. Ett stödmaterial som är i behov av en uppdatering, men som flera av våra medlemmar har beskrivit som en vändpunkt i barnens mående när skolan har tagit det till sig. Det är svårt att se hur detta stödmaterials existens skulle drabba någon annan elevgrupp negativt, när välmående och lärande elever (oavsett kognitiva förmågor) i regel tar mindre resurser i anspråk än om skolan inte skulle ha förståelse för deras behov och sätt att fungera.

Att utreda autism och/eller adhd vid utåtagerande behöver inte vara fel, men att helt utesluta IQ som en inverkande faktor är ett rent skadligt råd att ge. Utan att förstå helheten, med kunskap även om särskild begåvning, så är det nära nog omöjligt att avgöra vad som är vad och hur det samverkar.

”De klarar sig alltid själva” är ett annat påstående som ställt till mycket skada. Detta elitistiska ”grädden flyter alltid upp till ytan”-tänk drabbar inte minst särskilt begåvade barn från hem utan studietradition, som är de som minst av alla lever upp till förväntningarna på hur ett särskilt begåvat barn ska bete sig och som kommer att bli ännu svårare att identifiera om skolan inte ger dem den ledning och stimulans att nå så långt som möjligt som skollagen kräver.

Men inte heller de med akademikerföräldrar föds med studieteknik utan det är något som även de behöver lära sig och utveckla. Tids nog kanske de ”går till biblioteket och hittar mer avancerad litteratur, eller kollar på universitetsföreläsningar på Youtube”, men då behöver skolan löpande ge barnen den vägledning som de har rätt till.

Till skillnad från Reimer ställer RFSB inte elevgrupper mot varandra och delar inte uppfattningen att det skulle röra sig om ett nollsummespel, där de som det är minst synd om måste offras. Skriver vi om rubriken till ”Bättre fokusera på svagbegåvade än genomsnittligt begåvade” så framgår bristerna i resonemanget. Går det att ge differentierad undervisning beroende på ålder, utan att någon årskull måste offras, så kan mycket göras även för de med avvikande intellektuell förmåga – utan att det behöver kosta mer.

Vi hävdar att samtalet om kognitiva förmågor i lärandet – både hos Skolverket  och bland lärare på ”golvet” – gagnar både de med hög och låg inlärningskapacitet. Alla elever behöver få sina kognitiva behov tillgodosedda.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.