Funktionshinder

”Fel att SLL skiljer på oss funktionshindrade”

Vi är starkt kritiska till att Stockholms läns landsting beviljar oss som har färdtjänst/rullstolstaxi olika många resor per år beroende på vilken funktionsnedsättning vi har. Det ska vara lika för alla. Och vi önskar att alla, oavsett funktionsförmåga, ska få resa fritt efter behov. 

REPLIK Personer som har färdtjänst i Stockholms län (inte rullstolstaxi) har i sin grundtilldelning ungefär tre enkelresor i veckan att disponera. Så har det varit väldigt länge. Att trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting efter årsskiftet höjer antalet resor per år till 216 istället för 198 hjälper föga. Det kommer även fortsättningsvis innebära en kraftig begränsning i möjligheten att leva ett fritt liv likvärdigt det som merparten av länets invånare lever.

I en debattartikel publicerad i Dagens Samhälle 9 november skriver Nils Duwähl, ordförande för DHR Stockholm, m fl ”att begränsa rullstolstaxi är att begränsa våra liv.” Ett uttalande vi håller med om.

Fredrik Wallén, ordförande i färdtjänstberedningen i Stockholms läns landsting, skriver i en replik bland annat att ”alla som behöver det ska kunna få färdtjänst för att kunna ha en aktiv fritid”.  Men faktum är att samtliga övriga färdtjänstkunder ju lever med ett starkt inskränkt liv just på grund av att de har rätt till så få fritidsresor. Den dystopi som Nils Duwähl skriver om är redan ett faktum för oss övriga färdtjänstkunder. För trots att också vi har barn med fotbollsträningar, kompisträffar på restauranger och gamla mammor att hälsa på har vi extremt få resor med färdtjänst per år.

Det är en ekvation som helt enkelt inte går ihop. Orsaken till att personer beviljas färdtjänst beror ju på att de har en eller flera funktionsnedsättningar som bland annat gör det svårt att använda den allmänna kollektivtrafiken.

Det är väldigt lätt att räkna ut att det inte alls går att få ihop livet med denna kraftiga begränsning i rörelsefriheten. Speciellt om man jämför med övrig befolkning som obehindrat kan använda sig av kollektivtrafiken med SL-kort. Vi färdtjänstkunder däremot blir ofrivilligt sittande hemma utan möjlighet att ta oss dit vi vill.

Vi på Synskadades Riksförbund Stockholms och Gotlands län och Funktionsrätt Stockholms län ställer oss starkt kritiska till att trafikförvaltningen skiljer på färdtjänstresenärer utifrån funktionsnedsättning. Naturligtvis har alla som beviljas färdtjänst/rullstolstaxi samma behov, vissa har mer, andra mindre. Det är en fråga om individer med en mängd olika livssituationer, aktiviteter, familjesammansättningar och fritidsintressen. Vissa har mycket på agendan, andra inget. Men den gemensamma nämnaren är att behovet av resor inte ska vara kopplat till funktionsnedsättning.

Vi önskar att alla, oavsett funktionsförmåga, ska få resa efter behov, lika för alla. Något som även majoriteten av landstingets politiker var överens om före valet; det vill säga att taket för färdtjänstresor ska tas bort.

Så upp till bevis landstingspolitiker, släpp de restriktioner ni så benhårt klamrat er fast vid i decennier och låt de fina vallöftena om resa efter behov bli verklighet. Alternativt inför en demokratisk modell för resande där alla färdtjänstkunder får 500 resor per år, både för rullstolstaxi och övrig färdtjänst.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.