Debatt
Läxhjälp
6 november 2014 kl 12:14

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Fel att beskylla läxrut för att öka klyftorna

I debatten förs det ofta fram att läxrut har ökat klyftorna. Men det finns ingen statistik som tyder på det. Kasta nu inte ut läxrut med badvattnet, skriver riksdagsledamoten Betty Malmberg (M).

Det här är en opinionstext

Sverige är ett av de länder där eleverna lägger ner minst tid på att läsa läxor. Frågan är om det kan ha något samband med sjunkande kunskapsresultat och att svenska elevers syn på skolarbetet skiljer sig markant från elever i andra europeiska länder? Självklart är det skolans tydliga ansvar att alla elever ska få det stöd de behöver för att klara kunskapskraven. Men det kommer alltid att finnas elever som behöver mer stöd än andra och kanske stöd på ett annat sätt. Läxrut har kunnat bidra till detta men det väljer S-MP-regeringen nu att avskaffa. 

I våras rasade en debatt om läxors vara eller icke vara. En kommun skulle till och med utreda huruvida man skulle förbjuda läxor, det är så man häpnar. Det är sant att forskningen då det gäller hemläxor inte är helt entydig positiv, men de flesta är överens om att läxor som är inriktade på att träna och nöta det man redan vet, och som läraren sedan följer upp, är positiva.

Enligt en rapport från Skolverket bidrar läxhjälp inte bara till kunskapsutveckling utan även till ökad motivation och självkänsla. Men, rapporten visade också att undersökta skolors läxhjälp i regel inte nådde de elever som står allra längst ifrån ett godkänt betyg. Den slutsatsen ligger helt i linje med en norsk utvärdering av obligatorisk läxhjälp i skolan. Den studien visade till och med tendenser på att skillnaderna mellan elever med olika social bakgrund ökade sedan den obligatoriska läxhjälpen infördes i skolan. Dessa rapporter tycks de rödgröna ha missat.

I debatter förs det ofta fram att ”läxrut har bidragit till ökade klyftor. Men enligt Skolverket finns inte någon statistik som tyder på att läxrut skulle öka skillnaderna i skolan. Däremot visar en enkät som gjorts (Novus) att nio av tio elever är nöjda med den hjälp dem får via ideell och privat läxhjälp, och att sju av tio anger att detta stöd har bidragit till höjda resultat i skolan. Varför lyssnar inte S-MP-regeringen på detta? Eller menar man att det är mer rättvist att öka kostnaderna för läxhjälp så att ingen elev kan få den extra hjälpen? 

När den vänstervridna ”rättvisan” slår till är den blind och drabbar stort som smått. Den fria läxhjälpen har dessutom inneburit att många studenter fått ett sätt att tjäna extra-pengar samtidigt som de har blivit goda förebilder och bildningsambassadörer för unga människor. Värdet av det ska inte underskattas.

Istället för att kasta ut läxrut med badvattnet borde S-MP-regeringen hitta vägar för att låta fler ta del av den möjlighet som läxrut innebär. Det i kombination med att skolor och ideella krafter erbjuder läxhjälp gör att fler kan hitta det stöd som fungerar bäst för dem. Med tidigt stöd, mer effektiv undervisningstid mellan lärare och elev samt läxhjälp i olika former ger vi alla elever möjlighet att uppnå kunskapsmålen. Det är viktigare än att låta ideologin härska på eleverna bekostnad.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.