Tiggeri

EU:s högerpolitik får fattigdomen att växa

Så länge klyftorna i Europa och världen växer kommer människor att söka sig dit de hoppas kunna finna försörjning. Lösningen på frågan om hur tiggeriet ska hanteras är inte att minska den fria rörligheten, lösningen är att skapa ett Europa där alla får plats och att skärpa kampen mot fattigdomen och diskrimineringen.

De ekonomiska och sociala ojämlikheterna ökar i dag i Europa. Men i stället för att fokusera på att minska klyftorna i samhället, bekämpa fattigdom och arbetslösheten kretsar samhällsdebatten kring åtgärder riktade mot Europas fattigaste. Till dessa hör människorna som tigger på våra gator och som ibland benämns som EU-migranter. 

Den fria rörligheten har inte orsakat utslagningen av de människor som tigger, den har däremot synliggjort Europas problem och situationen för minoriteter, däribland Europas romer. 

Trots att EU har satt ett mål om att lyfta 20 miljoner människor ur fattigdomen (senast år 2020) så går utvecklingen åt motsatt håll.  I dag lever cirka 120 miljoner människor i riskzonen för fattigdom eller social utslagning. Av dem är cirka 26 miljoner barn. 

Jag är övertygad om att en ändring av EU:s riktning är nödvändig på ett flertal områden.

Vi måste bryta med den högerpolitik som förts på europeisk nivå de senaste åren, med snäv inriktning på åtstramningar och avregleringar som har underminerat välfärdssystemen och arbetsmarknadens parters viktiga roll. EU måste anta en tydlig strategi för att motverka den ökande fattigdomen och stimulera skapandet av jobb. För att göra detta måste EU:s inre marknad bli mer rättvis och vinsterna fördelas på rätt sätt. Den får inte användas som ursäkt för ett tryck nedåt på löner, skatter eller grundläggande sociala och fackliga rättigheter. 

Samtidigt måste också EU och medlemsländerna ta krafttag mot rasism och diskriminering. Vi måste säkerställa att ingen människa hindras från att ta plats i samhället, från skola och utbildning eller från att komma in på arbetsmarknaden. Skarpa åtgärder mot antiziganism, rasism riktad mot romer, krävs. EU-kommissionen måste bli tuffare och se till att EU:s antidiskrimineringslagstiftning följs i alla medlemsstater.

LÄS OCKSÅ: Vad skiljer en kåkstad i Malmö från en i Rumänien? 

Jag tror också att EU:s medel kan användas bättre. Ett stort problem är den omfattande korruption som finns i vissa medlemsstater, samt att de medel som faktiskt finns i kampen mot fattigdom och social utslagning inte går till rätt saker. EU-kommissionen måste skärpa sitt arbete med att se till att EU:s resurser används på bästa sätt. Nyligen lanserades en ny EU-fond i Sverige med målet att hjälpa socialt och ekonomiskt utsatta EU- eller EES-medborgare när de vistas tillfälligt i Sverige. Detta utgör en konkret möjlighet att använda EU-medel för att förbättra situationen. 

Slutligen behövs också utökad samverkan: nationellt, inom EU samt mellan berörda länder. Ett exempel på detta är den aktiva dialog som den svenska regeringen nyligen inlett med den rumänska regeringen. Jag tror också att man bör öka de lokala insatserna genom starkare samarbetsstrukturer. Det bör åtminstone i storstäderna skapas lokala kompetenscentra där inte bara kommun och frivilligorganisationerna deltar, utan även att myndigheter, landsting/regioner, arbetsintegrerande sociala företag och arbetsmarknadens parter bidrar aktivt. 

Så länge klyftorna i Europa och världen växer kommer människor att söka sig dit de hoppas kunna finna försörjning. Lösningen är inte att minska den fria rörligheten, lösningen är att skapa ett Europa där alla får plats.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.