Skatter

Kommuner måste få tjäna på vattenkraften

Varför ska fastighetsskatten på vattenkraftverk gå till staten? Frågan blir alltmer aktuell - inte minst med tanke på att vattenkraften finns i kommuner som lider av glesbygdsproblematik, skriver Fortums vd.

När den statliga fastighetsskatten på småhus avskaffades 2007 ersattes den med en kommunal fastighetsavgift. Samma förändring har dock inte skett på fastighetsskatten på kommersiella, industriella fastigheter. Här är det fortfarande staten som drar in pengarna.

För oss som äger och driver över 130 vattenkraftverk runt om i Sverige är frågan om fastighetsskatten både en fråga om pengar och om rättvisa. Vi betalar varje år miljardbelopp i skatt för våra vattenkraftverk.

Frågan blir dock mer och mer aktuell för varje år varför dessa ska tillfalla statskassan? Att fastighetsskatten är enbart statlig är, internationellt sett, ganska unikt för Sverige: Både i Norge och Finland tillfaller hela eller delar av skatten kommunerna där verksamheten bedrivs.

Vinnarna på vattenkraftens fördelar är många. Vattenkraften är reglerbar och därmed en förutsättning för mer vindkraft och annan förnybar kraftproduktion. Den är CO2-fri vilket gynnar klimatet globalt och bidrar till Sveriges unika ställning som föregångare i utsläppsfri produktion. Vi som kraftbolag vet att vattenkraftens flexibilitet är en fördel jämfört med i stort sett alla andra kraftslag.

Och för energiomställningen på kontinenten är den nordiska vattenkraftens roll som batteri i systemet ovärderlig och den kommer att växa än mer i betydelse i framtiden. Vattenkraften har i ett större - nationellt, europeiskt och globalt - perspektiv nästan bara fördelar, nästan bara vinnare. Det finns dock, som med all kraftproduktion, nackdelar. I vattenkraftens fall uppstår de lokalt, i de vattendrag som regleras. I närheten av där dammar och kraftverk byggs.

Det känns dock lite konstigt att också det offentligas direkta ekonomiska avkastning på denna unika produktion ska hamna utanför de orter där man ser och upplever de enda nackdelarna. För oss som aktör spelar det i praktiken ingen roll vems kassa de skatteintäkter vi ska betala går till. En krona till Stockholm är för vår del inte vare sig mer eller mindre än en krona till Bollnäs eller Borlänge.

Men nog skulle det kännas bättre om skatten helt eller delvis hamnade i de kommuner där verksamheten bedrivs än att den går till statskassan. Det skulle göra skillnad för acceptansen för verksamheten och för känslan av att vi gör rätt för oss i de kommuner där vi finns och verkar.

Modern vattenkraft är kapitalintensiv snarare än arbetsintensiv. Visst har vi anställda och entreprenörer i alla de delar av landet där vi finns. Men själva produktionen är till stor del automatiserad.

Kommunerna kan inte räkna med storskalig sysselsättning (med tillhörande kommunala skatteintäkter) från kraftproduktion, även om vi varje år investerar mycket stora belopp i både underhåll, modernisering och uppgraderingar. Till saken hör att vattenkraften ofta är lokaliserad i kommuner som lider av utflyttning och glesbygdsproblematik, på orter som verkligen skulle behöva nya intäkter.

Vi skulle vara de första att med glädje välkomna ett system där fastighetsskatten för lokal kommersiell verksamhet helt eller delvis tillfaller de kommuner där verksamheten bedrivs. Det skulle knyta oss som lokal aktör än närmare de samhällen där vi verkar. Det skulle låta också lokalbefolkningen få del av mer än de allmänna fördelarna från vår bästa kraftkälla.

På de flesta ställen där vattenkraften funnits i upp till hundra år finns en stor stolthet över det egna kraftverket och dess historia. En skatteväxling från stat till kommuner skulle modernisera också den stoltheten och det lokala engagemanget.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.