Debatt
Hyrpersonal
15 januari 2019 kl 10:43

”Färre inhyrda ger högre kvalitet i vården”

Att bryta beroendet av inhyrd personal är en av nycklarna till att arbetet för högre patientsäkerhet och bättre kvalitet i vården ska lyckas, skriver SKL i en replik till Kompetensföretagen.

Det här är en opinionstext

REPLIK En av hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor de kommande åren är kompetensförsörjningen. Det är ett faktum att vårdbehoven ökar. Antalet unga och äldre ökar, framför allt de som är över 85 år, samtidigt som personer i arbetsför ålder inte ökar i samma takt. Personalbristen lyfts med rätta ofta fram som en av de främsta anledningarna till vårdens utmaningar.

Vården har under de senaste åren använt möjligheten att hyra in personal i större utsträckning. Det har varit ett snabbt sätt för en vårdcentral eller en vårdavdelning att klara verksamheten och självklart är det viktigare att ha inhyrd personal på plats än ingen personal alls.

För ett par år sedan var den årliga kostnadsökningen 25 procent för inhyrd personal. På många håll var verksamheter helt beroende av bemanningsföretag. Det var en ohållbar och oönskad situation. För att kunna säkerställa en kontinuerlig, säker, trygg och kostnadseffektiv vård tog regionerna ett gemensamt beslut att intensifiera arbetet för att bryta beroendet. När Kompetensföretagen (DS 10/1 -19) argumenterar för att deras hyrpersonal behövs i vården är det välkommet med fler röster i diskussion om kompetensutmaningarna, men vi ser på lösningarna på delvis olika sätt.

Det finns inte en ensam lösning för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen inom vården. Arbetsgivare måste arbeta med flera parallella strategier, till exempel att få fler att arbeta heltid och längre, att bredda rekryteringen, använda kompetensen rätt och möjliggöra karriärutveckling och en bra lönekarriär. En ökad digitalisering och automatisering ska underlätta arbetet för de som arbetar i vården och frigöra mer tid där de gör störst nytta – i mötet med patienten.

Vi behöver skapa förutsättningar för bättre arbetsmiljö, färre sjukskrivningar och ökade utvecklingsmöjligheter. Att arbeta med en långsiktig utveckling är svårt när en stor andel av personalen är inhyrd.

Under de gångna två åren ser vi många goda exempel på framgångsrikt arbete för att minska beroendet av inhyrd personal. Kostnaderna ökar visserligen fortfarande men betydligt långsammare, den senaste rapporten visar på en ökning med 4 procent i stället för 25. Att det går att åstadkomma bra resultat visar också det faktum att hälften av regionerna nu minskar sina kostnader för inhyrd personal.

Det är goda nyheter. För bortom behovet att minska kostnadseskaleringen finns det högre syftet, nämligen en säkrare och tryggare vård för patienterna. I ett vårdförlopp där det ständigt kommer in ny vårdpersonal ökar risken för fel. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, är det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. Med fler egna medarbetare och en mer sammanhållen arbetsgrupp förbättras också arbetsmiljön för personalen och möjligheterna att utveckla verksamheten.

Flera patientorganisationer har varnat för att patienten reduceras till en ”budbärare”. Läkarbesöket ägnas nästan helt åt att berätta om sjukdomsförlopp och aktuellt läge, eftersom det så ofta är en ny läkarkontakt. Det är inte så vi vill ha det. Det ger inte god vård på lång sikt.

Att bryta ett beroende av hyrpersonal har aldrig handlat om att upphöra med möjligheten att använda inhyrd personal i hälso- och sjukvården. Vi ser, liksom bemanningsföretagen, behov av förstärkningar vid exempelvis tillfälliga behovstoppar. Däremot krävs ett stopp för den omfattande inhyrningen med korta varsel och bristande kontinuitet.

Utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården handlar om bättre kvalitet, högre patientsäkerhet och större trygghet för patienterna. Arbetet med att bryta beroendet av inhyrd personal är en av nycklarna till att den utvecklingen ska lyckas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.