Vinster i välfärden

Famna: Iver att reglera vinster mycket oroande

Välfärdsutredningen har fått i uppdrag att föreslå insatser som förbättrar för den idéburna sektorn. Men hittills har vi inte sett ett enda spår av detta. Utredningen tar i stället helt sikte på de stora välfärdskoncernerna och för resonemang som skadar de ideella företagen inom välfärden, skriver företrädare för Famna, Stockholms Stadsmission och Bräcke Diakoni.

Att ”offentliga medel används till den verksamhet som de är avsedda för” och att ”eventuella överskott återinvesteras i den verksamhet där de uppstått” låter som sunt förnuft. Det är citat ur Välfärdsutredningens direktiv och upprepas ofta av såväl statsråd som välfärdsutredaren.

För den idéburna sektorn som driver vård och omsorg utan vinst­syfte är det självklart att inte dela ut överskott, utan att använda alla pengar i verksamheterna. Dessa idéburna företag drivs i regel som stiftelser, ideella föreningar eller ekonomiska föreningar och har inte några externa ägare som för­väntar sig utdelning på insatt kapital. Ändå är ivern att reglera vinsterna mycket oroande för oss.

En vinstreglering av det slag som nu diskuteras skulle drabba mångfalden och därmed valfriheten om den utformas på ett obetänksamt sätt. Även föreningar och stiftelser måste nämligen kunna gå med överskott om de ska överleva över tid. Flera av Famnas (Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg) större medlemmar är ideella föreningar eller stiftelser, men där ­olika verksamheter – härbärgen, hem för ensamkommande, äldre­boenden, vårdcentraler, kvinnojourer och skyddade boenden – har olika finansieringslösningar: insamlade medel, ersättning via upphandlade offentliga kontrakt, donationer, ­ersättning via valfrihetssystem eller idéburet offentlig partnerskap (IOP). Det ekonomiska resultatet ser också olika ut över tid beroende på detta, och om verksamheten är i uppstart ­eller etablerad sedan länge.

Om Sverige ska kunna utveckla en mer balanserad välfärdsmix där idéburen vård och omsorg ska växa, inte endast överleva som en krumelur i marginalen bredvid offentlig sektor och vinstdrivande företag, måste därför klokare åtgärder till.

En nyligen genomförd forskningsstudie som presenterats för Välfärdsutredningen visar att aktörer i idé­buren sektor är tämligen risk­obenägna. Styrelseledamöterna är ofta personligen ekonomiskt ansvariga för verksam­heten. Dessutom har endast 25 procent av företagen egna fastigheter och endast 10 procent annat kapital som går att belåna. Spelreglerna, både de som följer av lagar och förordningar och de som är rådande på till exempel kapitalmarknaden, är inte anpassade till icke-vinstsyftande företags verklighet. Relationerna till kreditinstitut och möjligheterna att få lån varierar. De allra flesta organisationerna i studien är beroende av såväl insamlade medel och tidigare överskott, som möjlig­heten att få kontrakt med det offentliga för de välfärdstjänster som utförs.

Till de synpunkter på hur offentlig upphandling fungerar för idéburna företag, befarar vi att annan reglering nu kommer att hindra de idéburna aktörerna från att omfördela överskott ­eller spara från ett år till ett annat. Då förvärras situationen.

Att idéburna företag ofta har svårt att få tillgång till lån och riskkapital beror på att de drivs utifrån en annan ­logik än traditionellt kommersiellt företagande. Ändamålet är ofta brukar­fokus, inte att skapa vinst till ägare.

Vid sidan av ersättning via offentliga kontrakt (LOU), ersättning via valfrihetssystem (LOV) eller IOP före­kommer också donationer och andra insatser från filantroper, medlemmars bidrag, insamlade medel från en bred allmänhet samt sist men inte minst: volontärarbete och ideella insatser. Dessa finansieringskällor kompletterar varandra.

Över tid kan finansieringen självklart också komma från tidigare års överskott från olika källor, inklusive offentliga medel. Det klassiska talesättet om ”gungor och karuseller” gäller också hos oss.  En stabil och etablerad verksamhet i offentlig upphandling inom ett område kan kompensera en annan där till exempel avtalad beläggning inte blir verklighet av något skäl men vissa fasta kostnader ändå måste bäras för att uppfylla LOU-avtalet.

Social innovation, vilket idéburen sektor kännetecknas av såväl historiskt som i nutid, skulle starkt hämmas om möjligheten att gå med överskott i vissa offentligfinansierade verksamheter förhindras genom krav på vinstreglering och detta ner på enskilda verksamheter!

Det är inte alltid – i själva verket sannolikt mycket sällan – som vunna kontrakt exakt täcker kostnader plus en lagom stor marginal för utförandet och under exakt rätt tid. I debatten diskuteras vinstnivåer men ingenting sägs om alla de verksamheter som drivs vidare trots bristande kostnadstäckning från offentliga avtal.

Vi i Famna avråder bestämt från att försöka reglera överskott på det sätt som hittills diskuterats. För våra medlemmar skulle en bokstavlig tolkning av formuleringen ”All reglering som föreslås ska ha som utgångspunkt att offentliga medel ska gå till just den verksamhet de är avsedda för” vara förödande.  

Att särskilja exakt vilken finansiering som hör till exakt vilken delverksamhet skulle leda till en stor ökning av den administrativa börda som redan åvilar sektorn. Vissa sociala vård- och omsorgsinsatser skulle då inte utföras alls.

I Välfärdsutredningens direktiv finns inskrivet att den ska föreslå insatser som förbättrar och underlättar för den idéburna sektorn. Hittills har vi dock inte sett något av detta, vare sig i intervjuer, debattartiklar eller utrednings-pm. Utredningen tar helt sikte på lönsamheten i de stora välfärdskoncernerna, utan vare sig analys av hur en reglering skulle påverka idéburen sektor eller förslag för att förbättra villkoren för sektorn. Där förväntar vi oss mera när utredningen presenteras i höst.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.