Debatt
Föräldraförsäkring
28 augusti 2018 kl 20:11

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Familjeveckan” är ett nytt lyxbidrag

Socialdemokraterna lovar fler betalda Netflixtimmar till medelklassen, på bekostnad av de verkligt nödställda. Föräldraledigheten ska halveras, inte förlängas, skriver Siri Steijer på Timbro.  

Det här är en opinionstext

Siri Steijer
programansvarig arbetsmarknadsfrågor, Timbro

Den svenska föräldraledigheten är extremt dyr, i år beräknas den kosta hela 31,2 miljarder kronor. Kostnaderna har vuxit sedan millennieskiftet och för hela föräldraförsäkringen har Sverige nu mer än dubbelt så höga utgifter som snittet inom OECD. Det är därför anmärkningsvärt att Socialdemokraterna föreslår en ytterligare veckas föräldraledighet, per år. Det berör cirka 900 000 familjer och beräknas kosta 5,4 miljarder kronor. 

Denna så kallade “familjevecka” ska kunna utnyttjas av föräldrar med barn och ungdomar ända upp i tonåren. För många låter det säkert lockande med fler betalda Netflixtimmar, men mindre kul är det för dem som tvingas finansiera kalaset, eller avstå viktiga samhällstjänster för att någon annan ska få ligga på soffan. 

Politik handlar om prioriteringar och det här är ett tydligt exempel på en dålig sådan. För varifrån ska pengarna tas? Sjuka människor får idag inte vård i tid och många känner sig otrygga. Företagare får lägga ner sina verksamheter för att de utsätts för brott och funktionsnedsatta barn nekas hjälp. Enligt Stefan Löfven är valet en folkomröstning om välfärden, med exakt vilka delar det ska satsas på verkar mindre viktigt. 

Istället för att prioritera reformer som krävs för att statens kärnuppgifter ska fungera, eller som hjälper utsatta grupper in på arbetsmarknaden, prioriterar Socialdemokraterna alltså ytterligare lyxbidrag till medelklassen. Det är ett i raden av liknande förslag. Nyligen höjde regeringen barnbidraget för att fiska röster bland välbärgade småbarnsföräldrar. Det kostade skattebetalarna ytterligare 5 miljarder årligen och kan knappast ses som en nödvändig utgift. 

Även ur ett jämställdhetsperspektiv är förslaget dåligt. Föräldraledigheten försämrar kraftigt  löneutveckling, karriär och arbetskraftsdeltagande och är det främsta skälet till att kvinnor halkar efter män i karriären. Den “feministiska” regeringen satsar alltså ytterligare pengar på ett system som håller kvinnor borta från arbetsmarknaden. 

Det ska naturligtvis vara upp till var och en att bestämma längden på sin egen föräldraledighet, eller ta en ledig vecka med familjen, men det är något som den enskilde får finansiera ur egen ficka. Ett annat alternativ är att förhandla till sig ytterligare semesterveckor. Ur det perspektivet är förslaget även ett ingrepp i den svenska modellen. Längre semester än den lagstadgade är något som förhandlas mellan parterna på arbetsmarknaden.  

Jag har tidigare föreslagit att den offentligt finansierade föräldraledigheten ska halveras till totalt 8 månader som föräldrarna kan disponera mellan sig eller överlåta till annan vuxen. Ledigheten hamnar då i nivå med till exempel den isländska.

På sikt bör föräldraledigheten ersättas med ett lån, likt studielånet. Det kan betalas tillbaka över tid och blir därmed inte en omedelbar kostnad för nyblivna föräldrar. Samtidigt knyts kostnaden till individen - de som inte vill eller kan skaffa barn, eller väljer att vara föräldralediga en kortare tid, behöver då inte heller finansiera systemet i lika stor utsträckning. Reformen skulle innebära en utgiftsminskning på 15,6 miljarder kronor per år, vilket kan användas till välfärdens kärnuppgifter eller en sänkning av skatten.

Kostnaden för föräldraledigheten är ohållbar redan i dagsläget, vilket inte minst regeringens egen utredare insett. Den statliga utredning som presenterades innan jul föreslog att ledigheten ska kortas med en månad. Ett steg åt rätt håll – men långt ifrån tillräckligt. Det är beklagligt att Socialdemokraterna, trots detta, vill gå åt helt motsatt håll. I längden gynnar det varken välfärden, barnfamiljer eller skattebetalare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 28 augusti 2018 kl 20:11
Uppdaterad: 29 augusti 2018 kl 11:23

Skribent

Siri Steijer
programansvarig arbetsmarknadsfrågor, Timbro