Sjukvård

Falsk mångfaldsdebatt i sjukvården

Den svenska sjukvårds- och omsorgsdebatten har fastnat. Diskussionen handlar å ena sidan om att all välfärd ska upphandlas i konkurrens och å andra sidan om hur detta leder till att riskkapitalbolag med starka vinstintressen tar över utförandet.

Det leder i sin tur till en situation där det ena laget försöker trumfa med att mångfalden ökar valfriheten för den enskilde medan det andra laget varnar för att stora vinster görs på våra gemensamma tillgångar och ger sämre kvalité.

Tyvärr missar båda läger en viktig poäng. Det finns fler alternativ än de två som dominerar idag, riskapitalbolag respektive offentliga utförare. Ett alternativ som kan ta det bästa från båda världar och tillföra ytterligare värden till svensk vård och omsorg. Jag talar naturligtvis om ideella sektorn.

Sverige står sig slätt vid en internationell jämförelse av andelen vård som bedrivs av den ideella sektorn. Vi behöver bara åka till vårt grannland Norge för att hitta fler ideella aktörer. I Sverige beskrivs den ideella sektorn av beslutsfattare ofta som ”ett komplement” som framförallt ska ägna sig åt enklare former av social verksamhet; läxläsningsstöd, hembesök och pengainsamling. Alla i och för sig viktiga verksamheter men ideella utförare med affärsdrivande verksamheter kan avsevärt bidra till ökad välfärd.

För drygt ett år sedan blev jag direktor för Ersta diakoni. Under det året har jag sett hur vi som ideella utförare ofta ställer högre kompetens- och kvalitetskrav på oss själva jämfört med både privata och offentliga välfärdsutförare. Skälet är enkelt. Människor i utsatta situationer har svårt att föra sin egen talan. Många upplever att ”man måste vara frisk för att orka vara sjuk.” Vi möter med vår starka värdegrund och skapar tid för samtal och tid för att utveckla etik- och värdefrågor. Vård- och omsorgstagare uttrycker att detta är bra, just för dem. Samtidigt lever vi med ekonomiska, legala och organisatoriska begränsningar som hindrar oss att växa.

Ideella sektorn har möjligheter att bli en konkurrenskraftig välfärsutförare. En utförare med hög kvalitet där eventuella vinster återinvesteras i verksamheten. Men det krävs rättvisare villkor. Det finns ett antal punkter som behöver åtgärdas för att ideella aktörer ska kunna bidra till ökad välfärd:

Lagen om offentlig upphandling. Formerna och tillämpningen måste ses över och moderniseras. Idag läggs allt för stor vikt vid pris istället för på kvalitet. Det saknas också incitamentsstrukturer för utförare att förbättra kvalitén.

Avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer. Ideella sektorn behöver sina gåvogivare för att utveckla nya verksamheter. Det är långt kvar innan vi har nått internationell standard för avdragsrätt för gåvor.

Avsaknaden av utvecklings- och investeringsmedel. Ideell sektor har inte investmentbolag att vända sig till. Om regeringen menar allvar med att ideell sektor ska vara en alternativ välfärdsutförare måste vi ges möjlighet till att utveckla vår verksamhet. En möjlighet är att ideella sektorn kan söka statliga utvecklings- och investeringsmedel.

Den ideella sektorn kan ha de privata utförarnas smidighet och förmåga till effektivitet samtidigt som vi har mer av de offentliga utförarnas öppenhet och demokratiska struktur. Många organisationer inom den ideella sektorn är sprungna ur folkrörelser och har tydliga ideologiska, värderingsbaserade grunder och mål för sin verksamhet.

Det är dags att våra politiker, i alla partier, att se den ideella sektorn som den professionella och seriösa välfärdsutövare vi vill vara. Till syvende och sist handlar det om att ge patienter och vårdtagare trygg och bra vård genom mångfald och inte som idag två-fald av utföraralternativ.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.