SLL

Fagra ord stoppar inte hjärt- och kärlsjukdomar

Stockholms läns landsting måste avsätta mer tid och pengar för att aktivt förebygga, ställa diagnos och behandla sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH); vår vanligaste nedärvda sjukdom. Det skriver Gunnar Karlsson, ordförande Föreningen FH-Sverige. 

Replik. ”Strokeprevention fungerar” skriver Anna Starbrink. Vidare skriver hon: ”Vi bedöms nu ha nått Socialstyrelsens rekommendation om att 80 procent av patienter med förmaksflimmer ska ha behandling.”

Det är glädjande nyheter men mycket arbete kvarstår för att minska hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar i Stockholm. Starbrink sätter själv ord på nyckeln – preventiv vård. Ett underdiagnostiserat och underbehandlat område är familjär hyperkolesterolemi (FH), som är vår vanligaste nedärvda sjukdom.

I slutet av 2017 skickade Professor Mats Eriksson och undertecknad ett projektförslag till Stockholms Läns Landsting gällande införande av Socialstyrelsens riktlinjer. Om nu preventiv vård är nyckeln hur kan det då komma sig att man fördröjer behandling av den motion som inlämnats som bygger på nämnda förslag? Ibland är det lätt att använda vackra ord men att gå till handling är något helt annat. Det borde vara omvänt: färre ord – mer  handling.

FH är en genetisk hjärt- och kärlsjukdom som orsakar mycket höga nivåer av det onda LDL-kolesterolet i blodet. Det innebär att ett barn kan drabbas av sjukdomen om en av dess föräldrar har FH. Sjukdomen drabbar könen lika och förekommer i varje generation. Barn, syskon och föräldrar till en drabbad individ löper således 50 procents risk att ha FH. En stor andel av dem som lever med sjukdomen är unga och i övrigt friska personer.

Hjärtinfarkt, stroke eller död kan vara den första manifestationen av sjukdomen. Hela 20 procent av samtliga hjärtinfarkter hos personer under 45 år beräknas vara orsakade av FH, utan behandling lever endast hälften av de drabbade vid 70 års ålder. Sjukdomen drabbar en halv procent av befolkningen, vilket gör den lika vanlig som diabetes typ 1.

Idag bedöms 45 000 svenskar bära på sjukdomen men majoriteten är ovetande om det. Socialstyrelsens har satt som mål att identifiera 80 procent av alla patienter med FH till 2025. I Stockholm har dock endast sju procent av patienterna identifierats. Det är ett underbetyg.

Om en familjemedlem drabbats av FH rekommenderar Socialstyrelsen hälso- och sjukvården att erbjuda så kallad kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning av dess föräldrar, syskon och barn. Testningen utökas sedan i släkten om någon av dessa också visar sig vara sjuk.

Vid tidig diagnos– under tonåren eller tidigt i vuxenlivet – av patienter med FH går det ofta att förbättra prognosen och förlänga livet avsevärt. Precis som för andra patienter med hjärt-kärlsjukdomar är det viktigt med en hälsosam livsstil, att man inte röker, att man äter hälsosamt och att man motionerar. FH-patienter måste även behandlas med läkemedel. Behandling bör startas när diagnos har ställts. Vid känd FH bör behandlingen redan starta hos patienter i 10-årsåldern.

Här finns tusentals liv att rädda men då måste landstinget avsätta mer tid och pengar för att aktivt förebygga, ställa diagnos och behandla denna sjukdom. Bara så kan Socialstyrelsens mål om att identifiera 80 procent av alla patienter med FH till 2025 uppnås.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.