Lärare

Fackets siffror visar att låga löner ger bra skolor

Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skolkommuner är ett modigt utspel under valrörelsens sista dagar. Höjda lärarlöner är nog den fråga som lärarfacket drivit allra hårdast. Ändå visar deras egen undersökning tydligt att höga lärarlöner inte skapar bra skolkommuner. Det gör inte heller högre lärartäthet eller en högre andel utbildade lärare.

För den samhällsintresserade är valrörelser så nära julafton man kan komma. Bara man orkar läsa och lyssna finns det hur mycket rapporter, pressmeddelanden och utspel som helst att förkovra sig i. Alla vill berätta om just deras hjärtefrågor är så viktiga.  

Men sen finns de modiga. Det är organisationer som lyckats sätta agendan i valrörelsen men som med 13 dagar kvar till valet offentliggör att deras frågor kanske inte är så avgörande. För det krävs mod. Till gruppen modiga hör Lärarförbundet (LF). Nyligen mätte LF hur landets samtliga 290 kommuner lever upp till en rad olika kriterier varav många sådana som ligger organisationen närmast hjärtat.

Tidigt den 1/9 fick landets samlade journalistkår en lista över nationens bästa respektive sämsta skolkommuner. Runt om på redaktionerna inleddes ett ivrigt arbete med att kopiera och klistra in rankinglistor. Bäst respektive sämst i landet, regionen, länet och landskapet fördes ut till allmänheten. En del kommunpolitiker jublade och fick möjligheten att berätta att just dom hade ”satsat på skolan”. Andra fick stå till svars och förklara hur dom nu ska ”satsa på skolan”. Men budskapet var tydligt, mer resurser till skolan.

Men ingen journalist eller politiker verkade lyssna eller bry sig om vad LF egentligen hade att säga. Därför kommer några exempel här:

1) Höjda lärarlöner är kanske den fråga som LF driver hårdast. Med rätta. Det säger jag inte bara för att halva min släkt består utav lärare utan också för att jag anser att utbildning ska löna sig.

Men i LF:s ranking blir det tydligt att höga lärarlöner inte leder till att man blir en bra skolkommun. Det verkar nästan tvärtom. De fem kommuner som har de högsta lönerna (enligt LF) placerar sig enligt följande i rankingen över landets bästa skolkommuner; 60, 95, 264, 282 och 161. Tvärtom visar rankingen att landets tio sämsta skolkommuner har högre lärarlöner än de tio bästa.

Det visar sig också att kommuner som har höga lärarlöner också har låg andel utbildade lärare och är kommuner där sjukskrivningarna är höga. 

2) Två andra frågor som LF driver hårt är lärartäthet och andel utbildade lärare. Dessa är de absolut viktigaste kriterierna och poängen i dessa kategorier räknas dubbelt. 

Men att ha få utbildade lärare verkar inte påverka resultaten. Nästan tvärtom. Tittar man på de fem kommuner med högst meritvärde i årskurs 9 placerar sig kommunerna enligt följande i kategorin andel utbildade lärare; 274, 254, 266, 266 och 47. Samma visa med lärartäthet. Tvärtom visar det sig att kommuner med lägre lärartäthet har bättre resultat och högre löner. 

3) Inte heller verkar det vara några större skillnader mellan de kommuner som satsar mest och minst resurser på skolan. Tvärtom verkar de kommuner som satsar minst ha fler elever som klarar sig genom gymnasiet.

Det är bekymmersamt att ingen journalist eller politiker uppmärksammar det mod som LF visar med sin ranking. Att ingen orkar ta tag i och diskutera de viktiga och komplicerade frågor som LF så förtjänstfullt ställer. Utan att rapporteringen förminskas till enbart återgivning av listplaceringar. Såväl LF som skolan förtjänar mer.

Ett annat önskemål är att alla organisationer som önskar medial uppmärksamhet slutar upp med att göra förenklade kommunrankingar i viktiga frågor. För det kan hända att någon någonstans lägger ner tid på att göra annat än att bara återrapportera listplaceringar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.