Debatt
Läkarutbildning
6 maj 2018 kl 06:35

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Få utbildningsplatser för ST-läkare försämrar vården

I fjol saknades det över 100 specialistläkare i allmänmedicin i Stockholm. Samtidigt planerar Stockholms läns landsting (SLL) inom kort att öppna flera nya närakuter, vilket medför ett behov av ytterligare 70-80 specialistläkare i allmänmedicin. Påverkar det här medborgarna? Ja, givetvis. En bemanning i underkant är självklart kännbar för patienter i behov av vård.

Det här är en opinionstext

I december 2017 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) att utöka de årliga rammedlen med 30 miljoner kronor för ST-läkare (läkare under specialistutbildning) i allmänmedicin. Antalet ST-tjänster skulle öka med cirka 200 nya platser. Tillgången till sidotjänstgöringsplatser är dock begränsad och riskerar att förlänga tiden till specialistbevis för en betydande del av ST-läkarna.

Redan i juni 2016 skrev representanter för ST-läkare i allmänmedicin i Stockholm, och Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) Stockholm en gemensam artikel för att uppmärksamma svårigheterna att få platser för obligatoriska sidotjänstgöringar inom framför allt gynekologi. Platssituationen har inte blivit bättre sedan dess.

Inom SLL och SLSO finns idag cirka 1800 ST-läkare varav cirka 550 är ST-läkare i allmänmedicin. För att uppnå specialistkompetens inom allmänmedicin krävs ett flertal obligatoriska sidotjänstgöringar. Till dessa hör gynekologi, psykiatri, barnmedicin och internmedicin – alla områden där man inte gärna har kompetensbrist och bemanningssvårigheter.

Sidotjänstgöringsplatserna för ST-läkare i allmänmedicin har minskat markant då Stockholms sjukhus erbjuder allt färre platser samtidigt som ST-läkare från andra specialiteter, framförallt akutsjukvård, blir fler och konkurrerar om de få platser som finns.

Inom gynekologi och barnmedicin saknas så pass många platser att flertalet ST-läkare riskerar att deras specialistkompetens försenas.

Sidotjänstgöringar som inte är obligatoriska, men som i regel ingår för att få en komplett utbildning i allmänmedicin, är öron-näsa-hals och hud. En specialist i allmänmedicin förväntas kunna handlägga många tillstånd inom ovannämnda områden och även här råder det brist på sidotjänstgöringplatser. Sedan införandet av Vårdval Stockholm den 1 januari 2008 har det dessutom blivit allt svårare att ordna med sidotjänstgöringsplatser. Enligt rådande avtal har heller inte privata aktörer någon skyldighet att utbilda ST-läkare. Endast ett fåtal privata aktörer gör detta – trots att samtliga sidotjänstgöringar finansieras helt med offentliga medel.

Om SLL:s behov av specialister inom allmänmedicin ska kunna tillgodoses måste ansvariga agera kring rådande situation och prioritera att samtliga ST-läkare i allmänmedicin får sina sidotjänstgöringar genomförda i utsatt tid. Det behövs nya avtal avseende utbildningskrav – även för privata aktörer – för att skaffa en stabil och tillförlitlig utbildningsbas för sidotjänstgöringar. Att som nu, ge privata aktörer möjlighet att avstå från ST-läkarutbildningsuppdrag och låta sjukhusen stå för majoriteten av sidotjänstgöringarna, är inte hållbart. Det råder stor brist på utbildningsplatser på sjukhusen och det är rimligt att även de privata vårdgivarna är med och utbildar blivande specialistläkare. Att utöka utbildningsuppdraget är nödvändigt för att säkerställa bemanningen inom primärvården i Stockholms landsting.

SYLF Stockholm anser att en förutsättning för att uppnå specialistkompetens utan fördröjning är:

  • Utöka utbildningsmöjligheterna genom avtal med privata aktörer inom specialistvård.
  • Att utbildningsuppdraget blir ett krav för att kunna bedriva vård inom vårdval Stockholm.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.