Debatt
EU
2 mars 2020 kl 09:35

EU:s budget riskerar att bli en gåva till populismen

Under finanskrisen var det de lokala myndigheterna som fick betala det högsta priset för åtstramningarna, och medborgarna drabbades i form av sämre offentliga tjänster och stöd. EU måste dra lärdomar av detta, skriver Apostolos Tzitzikostas, Europeiska regionkommitténs ordförande. 

Det här är en opinionstext

Apostolos Tzitzikostas
Europeiska regionkommitténs ordförande

Kampen om nästa EU-budget mellan EU:s stats- och regeringschefer riskerar att allvarligt undergräva och destabilisera unionens framtid. Om EU har lärt sig något av ett årtionde med efterkrigstidens värsta kriser och är fast beslutet att återknyta kontakten med de många medborgare som förlorat förtroendet för unionen, behöver man medlen för detta. EU behöver en människocentrerad budget som förbättrar medborgarnas liv, samtidigt som den räcker till för att klara av framtida utmaningar och nödsituationer, såsom den pågående spridningen av det nya coronaviruset och dess ekonomiska följder på regionalnivå.

Under finanskrisen var det de lokala myndigheterna som fick betala det högsta priset för åtstramningarna, och medborgarna drabbades i form av sämre offentliga tjänster och stöd. Migrationskrisen visade på den europeiska solidaritetens gränser, och många lokalsamhällen övergavs vid en tidpunkt då de behövde Europa som mest. Detta ledde till att EU-skepsisen radikaliserades och till att det tredje största EU‑landet tyvärr lämnade unionen. EU måste dra lärdomar av detta, samlas och bemöta den institutionella och demokratiska kris som unionen står inför i dag.

Tyvärr utgjorde Brexit inte den väckarklocka som många förväntade sig. Besvikelsen och splittringen kring EU:s budgetförhandlingar har återigen helt enkelt belyst att tvådimensionell EU-politik – som främst utspelar sig mellan EU-institutionerna och de nationella regeringarna – inte tillgodoser människornas verkliga behov. Alltför många människor känner sig i dag missförstådda och förbisedda.

Om EU ska kunna lära sig av tidigare misstag och fortsätta vidare framåt, måste man visa att man kan lyssna och förändras. En stark EU-budget måste inriktas på att investera i att förbättra människornas liv i städerna och regionerna. Den måste upprätthålla och skydda den politik som för EU närmare medborgarna och medborgarna närmare EU. I förhandlingarna får man inte förbise att för de flesta medlemsstater står EU-medlen för regionala fonder (sammanhållningspolitiken), jordbruk och landsbygdsutveckling för omkring 50 % av de totala offentliga investeringarna. Detta är inte bara EU-solidaritet i praktiken, utan främjar hållbar tillväxt, skapar jobb och stärker den inre marknaden, vilket vi alla gynnas av.

Skattebetalarnas pengar måste även i fortsättningen investeras i lokalsamhällena, eftersom detta gynnar både nettobetalarna och nettomottagarna av EU:s budget. Att skära ner EU-medlen för sjukhus, skolor, lokala transporter, miljön, universitet och småföretag vore ett misslyckande för medborgarna och en gåva till populismen.

Det handlar inte om att försvara den ”gamla vanliga EU-politiken”. Tvärtom uppmanar våra medborgare EU – och de nationella regeringarna – att bättre förstå och reagera på de djupgående förändringar som dagens gröna, digitala och demografiska revolutioner ger upphov till. EU:s sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingspolitik syftar till att hantera dessa utmaningar på fältet, i lokalsamhällena. Huruvida den europeiska gröna given – som EU-kommissionen föreslagit för att se till att EU blir koldioxidneutralt senast 2050 – blir en framgång eller ett misslyckande kommer att avgöras i regionerna och städerna. De genomför 70 procent av åtgärderna för att minska klimatförändringarna och upp till 90 procent av klimatanpassningsåtgärderna. EU:s strategi måste bygga på deras erfarenheter och tillgodose deras behov.

Den digitala klyftan i våra regioner förvärrar också skillnaderna och landsbygdens tillbakagång, samtidigt som den hämmar våra energi- och klimatambitioner. För att ta itu med denna klyfta och leverera delad innovation samt främja investeringar i uppstartsföretag och smart teknik krävs en europeisk strategi som stöds med europeisk finansiering. Befolkningen minskar i över 40 procent av de europeiska regionerna och hundra- och tusentals små och medelstora städer riskerar avfolkning och tillbakagång. Om vi minskar de EU-investeringar som syftar till att vända denna trend, riskerar vi att befästa en ”missnöjets geografi” där människorna i områden på tillbakagång vänder det etablerade systemet och EU ryggen. 

Beslutet om nästa EU-budget kommer att spegla vilken väg vi väljer. Det finns ännu tid att undvika att göra EU mindre, svagare och mer splittrat. Att lyssna mer på regionerna och städerna skulle vara en bra början.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 2 mars 2020 kl 09:35
Uppdaterad: 2 mars 2020 kl 09:32

Skribent

Apostolos Tzitzikostas
Europeiska regionkommitténs ordförande