Debatt
Ekonomi
26 mars 2014 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

EU visar vägen bort från vinster i välfärden

En ny rapport visar att EU:s regler ger oss möjlighet att ställa krav på kollektivavtal och undanta välfärdstjänster i LOU för att gynna non profitlösningar. Nu måste regeringen gå till botten med frågan om vad som verkligen gäller när skattefinansierade tjänster upphandlas, skriver Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson.

Det här är en opinionstext

För Vänsterpartiet är frågan mot ett förbud om vinster i välfärden centralt. Vi menar att vinstintresset leder till en kommersialisering av hela välfärden och att den istället för behovsstyrd blir efterfrågestyrd, och att demokratin urgröps. Dessutom leder det till fördyringar. Vinster ska plockas ut, reklam ska saluföra bolagen, personalen pressas när de blir allt färre och de otrygga anställningarna ökar. Inte minst att det alltid är en frånvarande tredje part, det vill säga skattebetalarna som betalar allt, har stor betydelse för att det är kostnadsdrivande. År 2011 var vinstnivåerna hela 9 miljarder kronor, vilket motsvarar lönerna för 24 000 undersköterskor. Avkastningen på eget insatt kapital i äldreomsorgen var 3 gånger högre i äldreomsorgen än i finanssektorn.

Vårt förslag innebär att vinstdrivande bolag inte tillåts verka i välfärden, men det blir möjligt med en mångfald av olika utförare. Det kan vara kooperativ, ideella organisationer såsom Röda Korset eller stiftelser såsom Ersta diakoni. Det kan Sverige själv fatta beslut om. Nu stärks vår linje ytterligare eftersom EU nu också lägger fram nya direktiv till grund för en ny lagstiftning kring lagen om offentlig upphandling (LOU). Även i vår modell där alternativa icke vinstdrivande utförare tillåts kommer det behövas lagstiftning kring upphandling av dessa aktörer.

Många kommuner har länge velat reservera upphandlingar för icke vinstdrivande bolag, så kallad non profit, men har förhindrats av nuvarande lagstiftning om lagen om offentlig upphandling (LOU). Nu visar det sig att det kan komma bli möjligt om Sverige tar den chans som ges.

I en ännu preliminär rapport hävdar förbundsjuristen Mathias Sylwan på Sveriges Kommuner och Landsting att skattefinansierade välfärdstjänster inte omfattas av EU:s nya direktiv om offentlig upphandling. Sverige kan därför ändra LOU så att det blir tillåtet för en kommun att till exempel kräva att leverantörer av skattefinansierad välfärd saknar vinstsyfte eller att de har kollektivavtal. Frågan är så viktig att regeringen bör lyfta den från den så kallade Genomförandeutredningen. Regeringen bör tillsätta en särskild utredning för vilka regler som Sverige kan ha för upphandling av skattefinansierad välfärd. Om rapportens tolkning av direktiven är korrekt så förändras förutsättningarna radikalt för upphandling av skattefinansierade välfärdstjänster. Men det brådskar. Den så kallade Genomförandeutredningen ska vara klar redan 1 maj 2014.

Sylwan utgår från en bestämmelse i EU:s nya direktiv om offentlig upphandling enligt vilken direktivet inte omfattar det EU kallar ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse”. Han argumenterar för att skattefinansierade välfärdstjänster är just ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse” samt de helt faller utanför EU-rätten. Till stöd för detta åberopar han flera avgöranden från EU-domstolen och också ett från EFTA-domstolen om norsk barnomsorg (EU:s upphandlingsregler gäller också för Norge).

Ett exempel på vad detta kan innebära rör vinster i välfärden. Enligt en bestämmelse i nya direktivet blir det tillåtet att reservera upphandlingar av välfärdstjänster till non profitorganisationer. Men regeln har begränsningar. Ett kontrakt får löpa över högst tre år och i nästa upphandling får leverantören inte delta. Men om Sverige väljer att anta egna regler för upphandling av skattefinansierade välfärdstjänster kan vi välja bort dessa begränsningar. Ett annat exempel gäller kollektivavtal. För skattefinansierade välfärdstjänster kommer det inte finnas några EU-rättsliga hinder mot att kommuner och landsting kräver att leverantören har kollektivavtal. Men allt beror på hur Sverige väljer att införa det nya direktivet.

Är rapportens slutsatser korrekta kan alltså Sverige ha helt egna regler för upphandling av skattefinansierade välfärdstjänster. Rapporten är så gedigen att den måste tas på allvar. Det går inte längre att skylla på EU. Nu är det upp till regeringen att agera. Första steget bör vara att tillsätta en särskild utredning som går till botten med frågan vad som gäller för upphandling av skattefinansierade välfärdstjänster.

Det ihop med vårt förslag om ändrad lagstiftning för förbud mot vinstdrivande bolag i välfärden innebär en väg bort från den marknadsstyrda välfärden där riskkapitalbolag totalt dominerar. Det innebär helt enkelt att vi får en behovsstyrd välfärd byggd på demokratisk styrning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.