Civilsamhället

EU sätter käppar i hjulet för det svenska civilsamhället

Vi påverkas alla direkt och indirekt av EU. Villkoren för det svenska civilsamhället och föreningslivet är inget undantag. Det är därför av största vikt att våra EU-parlamentariker står upp för det svenska civilsamhällets särart i EU-parlamentet, skriver företrädare för flera civilsamhällesorganisationer.

Dryga hälften av den vuxna befolkningen arbetar ideellt i 250 000 organisationer, i genomsnitt 15 timmar i månaden, vilket motsvarar 676 miljoner timmar ideellt arbete i Sverige per år. Värdet av det arbetet uppskattas till 131 miljarder kronor, vilket är större än hela detaljhandeln enligt SCB. Lägg till att 190 000 personer är förvärvsarbetande inom civilsamhället.

Vi bidrar varje dag till glädje, meningsfullhet och demokratisk skolning. Vi drivs av att ge människor möjlighet att utvecklas och bidra till samhällsbygget.

Idag ser vi dessvärre ett antal hinder som hotar det svenska föreningslivets särart. När beslut i EU ska implementeras har exempelvis myndigheter i Sverige i flera fall likställt ideella föreningar med företag. Därför är det centralt att svenska EU-parlamentariker prioriterar och arbetar för de direktiv som tydligt underlättar för och stödjer civilsamhällets organisationer.    

Just nu är exempelvis frågan om civilsamhällets roll i välfärden aktuell genom utredningen ”Idéburna aktörer i välfärden”. Den definition som utredningen ska utarbeta bör harmoniera med andra medlemsländers och arbetet på EU-nivå, för att de idéburnas potential ska tas till vara. Vi menar att Sverige borde stå för både sin tradition av stark välfärd och av att idéburna organisationer kan vara en aktiv del av samhällsutvecklingen.

För detta krävs inte bara rätt implementering av existerande direktiv utan även att Sveriges EU-parlamentariker – utifrån det gemensamma EU-sammanhanget – eftersträvar tolkningar av direktiven som stärker civilsamhällets aktörskap och verkar för att ny EU-lagstiftning bidrar till detta.

Det är även viktigt att civilsamhällets aktörer fortsatt har möjlighet att vara en fri röst i samhällsdebatten. Tyvärr finns tendenser i flera EU-länder att utrymmet för civilsamhället minskar och grundläggande mänskliga rättigheter inskränks. Det är viktigt att de svenska parlamentarikerna värnar det fria och obundna civilsamhällets plats och röst i Europa och står upp för de mänskliga rättigheterna.   

Det svenska och nordiska föreningslivet, som bygger på ideellt engagemang till skillnad från i många andra länder, har få motsvarigheter i övriga Europa. Men vi står idag inför ett antal utmaningar när det gäller att försvara vår modell på EU-nivå. För detta krävs att politiker som kandiderar till EU-parlamentet förstår vikten av att undanröja strukturella hinder som försvårar för civilsamhällesorganisationer att ta aktiv del i samhällsutvecklingen. Vårt demokratiska utrymme måste också värnas. 

Vi har två uppmaningar till Sveriges nuvarande och blivande EU-parlamentariker:

  1. Gör särskilda konsekvensanalyser för hur olika EU-förslag påverkar civilsamhällets organisationer och säkerställ att vår särart inte inskränks.
  2. Stå upp för det demokratiska utrymmet och markera skarpare mot de medlemsländer som på olika sätt begränsar möjligheterna och utrymmet för ett självständigt civilsamhälle och de mänskliga rättigheterna.

Ge civilsamhällets aktörer rätt förutsättningar för att fortsätta bygga, stärka och utveckla den svenska demokratin. Alla de resurser som vi investerar i att leda fotbollsträningar, motverka hemlöshet, tillhandahålla välfärd, lära nyanlända svenska språket eller – som under förra sommaren – bistå med akuta räddningsinsatser när skogsbränder härjar är en vital del av vår demokrati.     

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.