EU-medlemskap ger mer frihet än byråkrati

EU-medlemskapet har inte inneburit mer socialism, tvärtom har graden av marknadsekonomi ökat efter inträdet. Skillnaden i frihetsgrad före och efter EU-inträdet är lika stor som skillnaden är mellan Sverige och Ryssland i dag. Skrämselretoriken stämmer alltså inte, visar vår nya rapport.

Oavsett hur Brexit-omröstningen faller ut kommer debatten om EU att fortsätta eftersom förhandlingar om medlemskap pågår i flera länder. I det briefing paper som vi släpper på Timbro i dag undersöks hur den ekonomiska friheten har utvecklats för de 28 EU-länderna över 40 år. Slutsatsen är att kritikernas skrämselretorik inte stämmer.

”Det är dags att sätta stopp för EU-regleringarna genom att lämna EU.” Det menar det brittiska EU-skeptiska partiet UKIP. Den typen av retorik har varit vanlig i Brexit-förespråkarnas kampanjer.

Företrädare för det borgerliga regeringspartiet Conservatives har hävdat att det är bättre i länder som står utanför, som Norge och Schweiz. Det har bland annat påståtts att man i Schweiz ”inte behöver oroa sig för dyr och direkt illvillig EU-reglering”.

Brexit-förespråkarna har satt bilden av att EU-medlemskapet främst leder till onödiga regleringar och detaljstyrning, att byråkraterna bara bryr sig om hur böjda bananer får vara och om att förbjuda kanelbullar. Men stämmer det?

Ett sätt att testa kritikernas hypotes är att mäta hur den ekonomiska friheten har utvecklats efter ett lands EU-inträde.

Ekonomisk frihet är ett sätt att mäta i vilken utsträckning marknaden får sköta sig själv utan statlig inblandning. En hög grad av ekonomisk frihet innebär låga skatter, enkla regler och lägre tullar mot omvärlden. Att mäta graden av ekonomisk frihet är ingen enkel uppgift, eftersom många saker kan påverka utfallet. Dit hör bland annat olika skillnader i länders politiska traditioner, BNP-tillväxten och allmänna trender mot mer ekonomisk frihet som påverkar hela Europa.

I rapporten jämförs hur länderna har utvecklats före och efter ett EU-medlemskap utifrån ett, inom forskningen ofta använt, index som mäter ekonomisk frihet.

Under åren 1970–2013 är skillnaden i ekonomisk frihet avsevärd: enligt modellen har länder som gått med i EU ökat sin ekonomiska frihet med 0,71 poäng på indexet, som mäts på en skala mellan noll och tio. Som en jämförelse kan nämnas att det är mer än skillnaden mellan Sverige och Ryssland.

Världen har under de senaste decennierna sett en generell ökning av ekonomisk frihet. Länder har överlag blivit friare och anpassat sig efter globaliseringen. När rapporten uppskattar effekten av EU-medlemskap tas hänsyn till denna utveckling.

Länder som har en hög grad ekonomisk frihet har högre ekonomisk tillväxt, högre livskvalitet och en ökad tillit mellan människor än andra länder.

Eftersom EU-debatten nu befinner sig i ett vägskäl är den här typen av studier viktiga. Unionen kan komma att få fler medlemmar - eller få se ytterligare krav på utträde, med stora konsekvenser för hela den europeiska ekonomin och även det säkerhetspolitiska läget.

I dag pågår förhandlingar om medlemskap bland annat i Turkiet, Serbien och Montenegro. Trots det finns det få studier som visar hur EU påverkar den ekonomiska politiken.

Länder verkar hittills ha blivit mer marknadsliberala av att vara EU-medlemmar. Att Storbritannien har varit med och påverkat EU har sannolikt bidragit till det positiva resultatet.

Vilka som innehar posterna i kommissionen, parlamentet och vilka ministrar som sitter i Europeiska rådet påverkar förstås den roll EU spelar för medlemsländerna. Debatten om EU:s effekter lär fortsätta, men hittills finns det ingenting som tyder på att medlemsländerna skulle tvingas till en mindre liberal politik.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.