Torkan i Sverige Hela debatten

Ett starkt civilsamhälle kan bekämpa skogsbränder

Tusentals frivilliga har i sommar bekämpat bränderna som härjar. Men de frivilliga behöver utbildning och samordning för att bättre kunna hjälpa till i kriser. För det krävs pengar. Inför ett brett gåvoavdrag för privatpersoner och företag som kan finansiera utbildning och samordning.

Bränderna runt om i landet denna sommar har lett till krav på att staten ska bli bättre på krishantering. Alliansens förslag är avgörande och sätter fokus på statens viktiga roll med förslag på bland annat ett nationellt säkerhetsråd och snabbare och tydligare krisledning.

Vi ska dock inte glömma bort alla de frivilliga som har bidragit med allt från att samla in kläder på Facebook till att släcka bränderna. Det är positivt att Alliansen i sitt utspel nyligen betonar uppslutningen av frivilliga och kraften i civilsamhället. Det är bra att statsminister Löfven tackar för hjälteinsatser.

Det räcker dock inte med vackra ord. Jag är liberal och tror på människors förmåga att genom egen initiativförmåga lösa problem. Den förmågan måste vi stödja. Vi måste underlätta för fler hjältar.

Efter branden i Västmanland så konstaterade bland annat försvarsutbildarna att samhällets anställda resurser inte räcker till vid riktigt stora katastrofer och att frivilliga behövs. Vid bränder i sommar har räddningschefer haft slut på det mesta, såväl material som bemanning. De har efterlyst frivilliga som var minst 18 år, vid god hälsa, ändamålsenligt klädda och beredda att gå i oländig terräng. Andra viktiga krav borde vara utbildning och samordning. För visst är frivilliga fantastiska, men utbildade och samordnade blir de ännu bättre. För det krävs pengar till utbildning och samordning före, under och efter katastrofen.

Regeringen säger sig vilja stärka civilsamhället, men utgår helt från att pengarna ska komma från staten. Civilsamhällets främsta egenskap är att vara oberoende av staten. En risk är annars beroende och kortsiktighet när staten delar ut tillfälliga pengar vid kriser. Pengar som ofta kommer för sent. Det är ett starkt civilsamhälle före katastrofen och krisen som behövs. Som vid en skogsbrand, när en flykting anländer eller för psykosocialt stöd efter ett terrordåd.

För att klara allt detta behöver civilsamhället pengar som inte kommer från staten. Alliansens gåvoavdrag bidrog 2012-2016 till att gåvorna till civilsamhället ökade med över 40 procent till 7,3 miljarder kronor. Den nuvarande regeringen tog bort det och såg till att Sverige är ett av få länder i Europa som saknar gåvoavdrag.

Det är dags att återinföra gåvoavdraget och utvidga det till att gälla företag, som i dag ger blygsamma 1,3 miljarder kronor i gåvor. Erfarenheten är att pengagåvan ofta följs av ett fördjupat samarbete kring annat, som att företagen låter anställda på arbetstid vara frivilliga i en organisation, och därmed ökar samhällsansvaret.

Gåvoavdraget ger civilsamhället både mer pengar och fler engagerade människor och företag. Det säkerställer förutsättningarna för ett oberoende civilsamhälle som kan agera långsiktigt.

Civilsamhället gör inte bara konkret nytta utan för också samman människor som löser en uppgift ihop. På så sätt är det ett livsviktigt kitt i vårt samhälle. För det handlar inte bara om att släcka skogsbränder. I en tid då tilliten till stat och samhälle sviktar, då många inte längre känner delaktighet i samhällsbygget så behövs ett starkt civilsamhälle också för demokratin.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.