Ett långsiktigt ansvar gynnar hyresrätten

Slutreplik. I ett svar på vår debattartikel om Fastighetsägarnas hyreskrav skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen om att Hyresgästföreningen sätter stopp för nya hyresrätter. Enligt debattörerna påstår vi på Hyresgästföreningen att varje hyreshöjning riskerar att äventyra samhällsekonomin. Detta stämmer inte och år efter år har förhandlingar runt om i landet landat i just hyreshöjningar.

Även Sabo har svarat på vår debattartikel. Sabo lyfter vikten av hyreshöjningar som är rimliga ur både hyresgästers och hyresvärdars perspektiv. Att fastighetsägaren har en sund ekonomi är viktigt även för hyresgästerna. Sabo anser att ”hyreshöjningarna ska baseras på objektiva indikatorer och prognoser för kostnadsutvecklingen på nationell och lokal nivå”. Vi håller med Sabo om vikten av lokala perspektiv i förhandlingarna.

Fastighetsägarnas uppfattning är att alla avtal som sluts för de 1,5 miljoner lägenheter som förhandlas på den svenska hyresmarknaden, ensidigt drivs fram av Hyresgästföreningen. Det är en återkommande retorik från Fastighetsägarna och den är dåligt underbyggd. Särskilt om man betänker att förhandlingar är ett avtalsförhållande mellan två parter som gemensamt bestämmer sig för att ingå en förhandlingsöverenskommelse.

Fastighetsägarna är väl medvetna om de tvistlösningsmekanismer som finns på den svenska hyresmarknaden. Det som staten konstituerat, hyresnämnden och det partssammansatta tvistlösningsorganet Hyresmarknadskommittén, som löst tvister för de kommunala bostadsbolagen i snart sextio år.

Vi har i flera års tid år bjudit in Fastighetsägarna till samtal för att ta fram en liknande lösning för det privata hyresbeståndet. Det har hittills varit svalt intresse från deras sida. Men i höst påbörjas trepartssamtal mellan Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen där vi bland annat ska diskutera oberoende tvistelösning.

Att äga och förvalta hyresfastigheter är en långsiktig verksamhet. Man kan inte som Fastighetsägarna titta på de tre senaste årens hyresutveckling som varit förhållandevis låg. Det är precis det som förhandlingssystemet har lyckats med. Som hyreskommissionen konstaterat så har hyresutvecklingen mellan 2009-2016 varit 26 procent medan KPI varit 9.

Under 2017 påbörjades byggandet av 69 000 lägenheter enligt Boverket, varav ungefär hälften är hyresrätter. Vi kan också notera att intresset av att investera i hyresrätter i det befintliga beståndet är fortsatt högt.

Vi tror på att hyresrätten går en ljus framtid till mötes. Det svenska hyressättningssystemet med förhandlade hyror och bruksvärde är en garant för besittningsskydd samtidigt som det innebär stabilitet och god lönsamhet för fastighetsägare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.