Debatt
Skolpeng
3 november 2020 kl 16:10

”Ett ideologiskt motstånd mot friskolor lyser igenom”

Det minst sagt teoretiska och extrema resonemanget att kommunala skolor skulle stå med tomma platser motsvarande alla friskolor i en kommun visar på en ovilja att se verklighet och en förmodad ideologiskt vilja att motverka att fler väljer friskolor, slutreplikerar Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Det här är en opinionstext

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, och Sten Svensson, medlem av Nätverket för en likvärdig skola, reagerar båda på de invändningar jag framför för hur skolpengen i dag beräknas och att jag inte accepterar en sänkning till 75 eller 85 procents nivå. 

Låt mig först konstatera att grunderna för skolpengsbeslut är komplicerat och icketransparent. För några år sedan lät vi erfarna revisorer från Deloitte gå igenom grunderna bakom kommunala skolpengsbeslut, men trots veckor av arbete visade det sig omöjligt. Jag går därför inte i god för att de invändningar jag framför är de enda. Det kan säkert finnas både saker som missgynnar och gynnar friskolor. Det är just därför vi efterfrågar ett mer transparent system.

Jag noterar också att varken Jaara Åstrand eller Svensson bemödar sig att svara på mina invändningar om hyra eller moms. Ett friskoleavdrag ska genomföras oavsett –uppenbarligen. Och precis som utredningen så saknar båda debattörerna någon konstruktiv syn kring friskolors roll. Hur friskolor skulle kunna ta ett större ansvar exempelvis genom upphandling när stora ökningar av elevantal lyser med sin frånvaro. 

Det minst sagt teoretiska och extrema resonemanget att kommunala skolor skulle stå med tomma platser motsvarande alla friskolor i en kommun visar på en ovilja att se verkligheten och en förmodad ideologiskt vilja att motverka att fler väljer friskolor. Det är svårt att tolka varken utredningens förslag eller debattörerna på något annat sätt än att det överliggande målet är att minska antalet friskolor. 

I praktiken är det ju självklart inte så att kommunala skolor står med mer platser än de behöver. De få gånger kommuner behövt ha platser på grund av en friskolas nedläggning har lösts först när situationen uppstått, och då ofta genom att elever väljer andra friskolor. Det handlar ju om elever och föräldrar som redan valt bort den kommunala skolan. Kommuners geografiska ansvar kan dessutom redan i dag kompenseras med viktning av skolpengen vilket också görs. 

Självklart påverkas skolpengen av hur kommuners elevantal ser ut. Vi har aldrig påstått något annat och det skriver vi, som Jaara Åstrand vill göra en stor sak av, också i vårt remissvar. Men att friskolorna därmed per definition skulle vara överfinansierade är en helt annan sak. Det krävs en betydligt mer bred och förutsättningslös analys för sådana slutsatser.  En analys som ska involvera en rad saker som utredningen inte behandlar men som däremot skolforskaren Gabriel H Sahlgren tar upp i en nyligen publicerad analys av Likvärdighetsutredningens beräkningsgrunder. 

Läs också ursprungsinlägget i detta replikskifte

Han påpekar till exempel att utredningen inte beaktat att alla barn som går i en friskola i en viss kommun inte är bosatta där, och alla barn som är folkbokförda i kommunen inte går i skolan där. Ett av flera beräkningsfel som gör att utredningen enligt honom kommer till felaktiga slutsatser. Tvärtom menar han att kommuner tjänar finansiellt på att elever går i friskolor. 

Lägg därtill frågeställningar om just moms, hyror men även statsbidrag och ersättningen för nyanlända elever med mera för att analysen ska vara närmare en helhetsbedömning. 

Svensson har i viss mån rätt i sin beskrivning av elevavgifterna på 90-talet, avgifterna måste avse vissa specifika kostnader som friskolor kunde visa var nödvändiga. Men de fanns och tilläts. I prop. 1992/93:230 s. 40 står det: ”Utredarens förslag: De fristående skolor som inte får vissa nödvändiga kostnader helt täckta med skattemedel, skall ha möjlighet att ta ut en skälig avgift med bibehållet offentligt bidrag.” Tanken var alltså aldrig att underfinansiera friskolorna genom det låga bidraget. Ett liknande system med avgifter vill vi inte ha i dag.

Vi välkomnar transparens kring skolpengen. Det är en viktig nyckel till en mer likvärdig skola. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 3 november 2020 kl 16:10
Uppdaterad: 3 november 2020 kl 18:11

Skribent

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund