Debatt
Patienter
8 juni 2019 kl 05:05

Ett dråpslag mot patienter som söker vård i EU

I en ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen slås det fast att en patient inte har rätt till ersättning för vård i ett annat EU-land, trots att villkoren är uppfyllda. Den nya domen stänger, i strid med gällande EU-rätt, ute tiotusentals patienter från den vård som de har rätt till, skriver läkarna Johan Rosengren och Carl Swartling.

Det här är en opinionstext

Domen kom fredagen den 31 maj och rörde en svensk kvinna som behandlats för sjuklig svettning, hyperhidros, vid Svettmottagningens klinik i Danmark. Kvinnan hade behandlats i armhålor, händer och ljumskar. I oktober 2018 slog Kammarrätten fast att patienter har rätt till ersättning för sådan vård, helt i linje med EU:s patientrörlighetsdirektiv.

Men Försäkringskassan överklagade och Högsta förvaltningsdomstolen väljer i den nya domen att frångå EU-rätten och patientrörlighetsdirektivet. Det är beklämmande och mycket allvarligt på flera sätt.

Till att börja med sätter sig Högsta förvaltningsdomstolen över EU-rätten trots att denna också gäller som svensk lag.  Patientrörlighetsdirektivet ger alla EU-medborgare rätt till ersättning för vård i annat EU-land om vissa villkor är uppfyllda.

En behandling utomlands ger ersättning om det allmänna hade bekostat behandlingen hemma, om den nu hade getts där. Ersättning ges om behandlingen sker i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, oavsett vilket EU-land patienten åker till. Detta är glasklart.

Det är också glasklart att villkoren är uppfyllda för dem som söker vård för hyperhidros på andra delar av kroppen än händer och armhålor, något Kammarrätten tydligt slog fast. Ändå åker Högsta förvaltningsdomstolen vilse in i godtyckets land.

Nu gäller uppenbarligen nya villkor, som resulterar i en dom som sammanfaller med önskemålen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I korthet: Regionerna kan i praktiken på egen hand stoppa hyperhidrospatienter från att åka utomlands för effektiv vård i rätt tid. Domen gör ju att patienterna inte får ersättning. Det leder till nästa stora problem med domen: Patienternas lidande.

Tiotusentals patienter är drabbade av hyperhidros på andra delar av kroppen än händer och armhålor. Att inte få rätt till ersättning kommer att göra det omöjligt för många av dem att söka sig utomlands för effektiv vård i rätt tid. I Sverige finns inte den hjälpen, det vet vi sedan många år. I grunden beror det på att den svenska vården inte tar denna stigmatiserade sjukdom på allvar.

Vad ska dessa patienter göra nu?

När sjuklig svettning inte kan behandlas kommer lidandet att öka. Få patienter kommer att ha råd att betala själva för den behandlingen de behöver. Vårdbehovet kommer inte att minska men lidandet kommer öka.

Domen från Högsta förvaltningsdomstolen gör att vi nu tvingas utvärdera klinikens framtid i Köpenhamn. Tyvärr ser det mörkt ut. Vi vill finnas där för patienterna, men det blir omöjligt om vi inte kan täcka kostnaderna för hyra, personal och läkemedel.

I ett större perspektiv kan hyperhidrospatienter uppfattas som en obetydlig patientgrupp. Problemet kan tyckas marginellt. Det är precis tvärtom.

Medborgarnas respekt och tilltro till samhället bedöms bland annat utifrån hur deras behov hanteras. Att sätta lagar ur spel för att förvägra dem rätten till vård är en provokativ utmaning. Den här gången handlar det om en bortglömd patientgrupp med en sjukdom som är skamlig för många. Vad blir det nästa gång? Det är inte värdigt Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.