Nätläkare

Kry: Sänkt ersättning skulle hämma innovationen

Att sänka den enda ersättningsmodell för nationell digital vård som finns i dag vore förödande, skriver Kry i en replik. 

Det är glädjande att läsa att tongivande profiler inom Svensk hälso- och sjukvård omfamnar utvecklingen av den digitala vården och lyfter att vård på distans kan ge mer och bättre vård. Att digital vård kunnat bedrivas nationellt har på kort tid medfört att svensk primärvård blivit mer tillgänglig, mer kostnadseffektiv och mer jämlik. Det är en banbrytande utveckling som driver på det nödvändiga paradigmskiftet som måste ske om vi ska ha en trygg och välfungerande vård i framtiden. Den digitala vårdens utveckling har bland annat möjliggjorts genom utomlänsersättningen som nu är föremål för diskussion.  

Först och främst vill vi nyansera att den explosionsartade utveckling som skribenterna refererar till innebär utveckling av en vårdform som för fyra år sedan stod nära noll. Tack vare utomlänsersättningen har vi på KRY kunnat hjälpa ca 800 000 patienter med att få tillgång till högkvalitativ primärvård direkt när de behöver det, ett enormt värdefullt bidrag som ofta förbises i diskussionerna om den digitala vårdens effekter. Under 2018 uppskattar SKL att digitala läkarbesök stod för 4,6 procent av alla läkarbesök i Sverige, men bara 1,1 procent av kostnaderna. Samtidigt som branschen har växt, har det totala antalet läkarbesök i Sverige inte ökat.

Tvärtom vad skribenterna skriver så är den digitala vårdens ersättning inte baserad på genomsnittlig kostnad för ett vårdbesök. Vi ersätts med 650 kronor per besök. SKL uppskattar den genomsnittliga kostnaden för ett primärvårdsbesök till ungefär tre gånger så mycket, 1700 kronor. Vårdcentraler inom landstingen får sin huvudsakliga ersättning genom kapitation, med en liten andel rörlig ersättning. Den stora skillnaden är alltså att den grundersättningen inte är tillgänglig för digitala vårdgivare. Provtagning är inkluderat i den digitala vårdens ersättning på 650 kronor och något som vi bär kostnadsansvar för, varav vi också samarbetar med över 700 provtagningsenheter över hela landet. Hos oss sker heller ingen dubbel debitering. Får patienten rådet att uppsöka en fysisk vårdcentral återbetalas patientavgiften och ingen kostnad uppstår för samhället.

Trots utomlänsersättningens förtjänster håller vi dock med skribenterna om att dagens ersättningssystem är inte anpassade för en digitalt tillgänglig vård. Inte heller främjar de innovation eller nytänkande. Långsiktiga och proaktiva styrningsmodeller måste arbetas fram. Utmaningarna i England grundas inte i att patienter haft möjlighet att välja digitala vårdalternativ, utan i att den regionala styrningsmodellen inte tagit höjd för den digitala utvecklingen. Därför kan vi inte annat än hålla med artikelförfattarna om att vi behöver utforma ersättningssystem som bejakar ny teknik och nya arbetssätt i all primärvård. Det är en förutsättning för att vi ska ha en god och tillgänglig vård i framtiden.

Den SNS-rapport som skribenterna hänvisar till, vilken undersöker effekterna av olika ersättningssystem, konstaterar att dagens kapitationsbaserade ersättningsmodell hittills inte möjliggjort en hög innovationstakt inom primärvården, trots de teoretiska incitamenten för detta. Däremot är en effekt av modellen längre väntetider. Vad SNS-rapporten också fastslår är att skalbarhet är centralt för innovation. En stor vinst med digitaliseringen är just dess gränslöshet - att kompetens kan verka i hela landet, och att patienter själva kan välja när, var och hur de möter vården. Vård på distans måste kunna bedrivas på distans och för det krävs en nationellt gångbar ersättningsmodell.

Givet att sjukvårdsresurserna är begränsade är det livsviktigt att vi möjliggör för fler vårdgivare att utveckla kostnadseffektiva digitala arbetsmetoder. Om vi vill ha en hållbar hälso- och sjukvård måste vårdens beslutfattare fokusera på hur vi kan bygga nya, långsiktiga, modeller som skapar incitament till ökad innovation och effektivisering samt för en vård med hög tillgänglighet i hela landet. Det gör man inte genom att sänka den enda ersättningsmodell för nationell digital vård som finns i dag, utan långsiktiga alternativ. Det vore rent ut sagt förödande.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.