Debatt
Bidrag
5 juli 2019 kl 05:05

Er bidragsboom göder otryggheten, S

Socialdemokraternas bidragspolitik har skapat ett utanförskap som går i arv och göder otryggheten, skriver fyra moderata politiker som på Socialdemokraternas dag i Almedalen presenterar en en rapport som visar att 60 av de 70 kommuner i Sverige som betalar ut mest bidrag har socialdemokratiskt styre.

Det här är en opinionstext

I  dag är det Socialdemokraternas dag i Almedalen – ett parti som bär ansvaret för den bidragspolitik som ökar klyftor och orättvisor i Sverige. Bidragspolitiken har skapat ett utanförskap som går i arv och göder otryggheten. I områden där få jobbar ökar möjligheten för kriminella gäng att ta över. I dag släpper vi en rapport som visar att Socialdemokraterna styr i 60 av de 70 kommuner i Sverige som betalar ut mest bidrag.

Ett samhälle där många är beroende av bidrag är ett samhälle som är otryggt för alla. Bidragen tränger undan pengar till skolan, sjukvården och omsorgen. Bidragen dämpar också arbetsutbudet och håller tillväxten tillbaka. Socialdemokraternas bidragspolitik fräter på tillit, sammanhållning och trygghet. Regeringen spår nu allt högre bidragskostnader med sin egen politik.

I 70 kommuner i Sverige kostar bidragen mer än 1000 kronor per kommuninvånare. 60 av dessa kommuner styrs av Socialdemokraterna. Under socialdemokratiskt styre av Sverige och i flera kommuner har ett utanförskap vuxit fram och bitit sig fast på höga nivåer.

Prognosen för åren framöver är att bidragsberoendet ska öka med nästan 20 procent, samtidigt som den starka konjunkturen innebär att behovet av andra ersättningssystem minskar. Om bidragsberoendet skulle vuxit proportionerligt med befolkningsutvecklingen skulle ökningen varit drygt 3 procent, i stället för de 19 procent – som regeringen räknar med – till år 2022.

Nu krävs reformer i kommunerna och på nationell nivå som vänder utvecklingen och bryter utanförskapet:

1. Arbetslinje i alla kommuner. Kraven på den enskilde utan jobb måste tydliggöras och skärpas i kommunerna. Låg kommunalskatt och ett återhållsamt bidragssystem ökar drivkrafterna till jobb. Exempelvis bör samtliga kommuner ersätta vanligt försörjningsstöd med etableringslån i glappet mellan Migrationsverkets dagersättning till nyanlända och etableringsersättningen och sluta kompensera indraget studiebidrag vid skolk med höjt försörjningsstöd.

2. Bryt bidragsberoendet på lokal nivå. Landets kommuner bör upprätta en restriktivitetsnorm i försörjningsstödet i kombination med heltidsaktivitet som krav på motprestation för bidrag. Aktivitetskravet ska vara kontrollerad heltid av arbetsförmågan så att det minskar möjligheterna för exempelvis svartarbete eller kriminell verksamhet och samtidigt ökar ansträngningen att bli anställningsbar.

3. Nationella reformer mot utanförskapet. Sverige behöver införa ett bidragstak för att reducera möjligheten att stapla bidrag på varandra. Arbete måste alltid löna sig. Bidragens andel av ekonomin behöver samtidigt minska, och detta bör följas upp genom ett nationellt mål. I Solna ligger bidragskostnaderna under 200 kronor per invånare, arbetslösheten bland utrikesfödda är lägst i landet och kommunen är rankad som en av de allra tryggaste. Det här ska jämföras med S-styrda Malmö där bidragskostnaderna är 18 gånger högre än Solnas. Växjö har minskat bidragskostnaderna med över 35 procent de senaste åren – mest av alla större städer – med reformarbetet Växjölöftet. Snabb förändring är möjligt, vilket bevisades i Sundbyberg där skiftet från ett långvarigt S-styre till grönblå reformkraft fick kostnaderna för ekonomiskt bistånd att minska med nära 40 procent under tre år, samtidigt som utanförskapet pressades tillbaka till historiskt låga nivåer.

Socialdemokraterna har under årtionden försökt bota arbetslösheten med en bidragspolitik som pressar människor längre från arbetsmarknaden och skapar en grogrund för kriminalitet. Rätt reformer kan bryta utvecklingen över tid, men det kräver ett politiskt ledarskap som gör upp med den politik som sliter Sverige isär.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.