Energikrav på byggnader kan strida mot klimatlagen

Under våren 2018 skickade Boverket ut en remiss på det andra steget i införandet av ”nära nollenergi”-regler, det vill säga den skärpning av energikraven på byggnader som enligt EU-direktiv ska börja gälla den 1 januari 2021. Förslaget fick skarp kritik, framför allt för att det baseras på mängden energi som köps in till byggnaden och inte hur mycket den faktiskt använder. Det leder till att nya byggnader inte blir tillräckligt energieffektiva.

Tanken är god när Boverket vill gynna förnybar energi som alstras i eller i anslutning till byggnaden, men i praktiken innebär det att det blir möjligt att bygga mindre energieffektiva hus. Förnybar energi bör främjas, men inte på bekostnad av väl isolerade väggar, tak, fönster och dörrar. Byggsektorn behöver enkla, robusta krav som är begripliga och leder till mer energieffektiva hus, som faktiskt har en energiförbrukning nära noll.

Det råder stor politisk enighet om Sveriges klimat- och energipolitiska mål. Vi ska ha 50 procent effektivare energianvändning till 2030 och nettonoll klimatutsläpp senast 2045. Det är ambitiösa mål jämfört med många andra länder, men ändå mål som egentligen borde skärpas för att ge ett rättvist bidrag till Parisavtalet. Både Energikommissionen och Miljömålsberedningen, som formulerat målen, har pekat på behovet av att styra mot mycket energieffektivare byggnader, men det verkar inte som att regeringen och Boverket hörsammat detta. Den 1 januari 2018 trädde dessutom Sveriges klimatlag i kraft, som innebär att den förda politiken måste vara förenlig med klimatmålet. 

Avsaknaden av effektiva förslag riskerar att låsa in oss i en fortsatt hög energianvändning för byggnader och ett fortsatt elberoende för uppvärmning, vilket försvårar övergången till ett helt förnybart elsystem. När behovet av el är som störst under kalla vinterdagar står eluppvärmning för omkring 10 procent av Sveriges effektbehov. De mest ansträngda situationerna uppstår bara under korta perioder varje år, och det blir långt mycket dyrare om elsystemet ska dimensioneras efter dem.

En avgörande del i att klara klimatmålet är omställningen till förnybar energi, där Sverige har ett mål om ett helt förnybart elsystem till 2040. Ska vi klara detta mål får inte byggnadsbeståndet använda den energi som en elektrifierad transport- och industrisektor kommer att behöva. Vi ifrågasätter därför om ambitionen hittills är förenlig med de klimatmål som riksdagen har beslutat.

När en ny regering finns på plats måste den omgående se till att politiken styr mot hög energieffektivitet. Vi efterfrågar dessutom att det Klimatpolitiska rådet, vars uppgift är att utvärdera hur den förda politiken överensstämmer med klimatmålet, gör en oberoende bedömning av de kommande förslagen under 2019. 

Klimathotet är akut och hela samhället behöver snabbt ställa om till mycket effektivare och smartare energianvändning. Det är särskilt viktigt att byggnader som ska stå i femtio eller hundra år är rustade för framtidens krav. Tekniken för att bygga riktigt energieffektiva hus finns redan i dag och utvecklingen går snabbt framåt. De lösningar som tas fram i Sverige kan användas för att minska energianvändningen och utsläppen i andra länder. Använd därför det klimatpolitiska ramverket för att se till att vi undviker att bygga in oss i återvändsgränder och för att säkerställa att lagar, regler och riktlinjer drar åt samma håll – mot en hållbar framtid. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.