Klimat

Energiföretagens ökande utsläpp hotar klimatarbetet

Kommunala och privata energiföretag har genomfört ett enastående skifte från fossila bränslen och därmed starkt bidragit till att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. De har fasat ut fossila bränslen och ersatt dem med framför allt biobränslen och avfall. Men nu ökar utsläppen igen, framförallt på grund av förbränning av plast, och det är djupt problematiskt.

Företagens utsläpp står idag för hela åtta procent av Sveriges utsläpp. Orsaken är framför allt den ökade förbränningen av avfall innehållande plast, som mer än tredubblats sedan år 1990 och idag står för hälften av energisektorns utsläpp. 

Risken är stor att förbränningen av avfall ökar än mer. Det finns ett stort kapacitetsöverskott och företagen vill öka importen av avfall. Det hävdas att förbränning av importerade sopor leder till en minskning av växthusgaserna. Importen sägs minska utsläppen av framför allt metan från soptipparna de hämtar avfallet från. Den minskningen vill energiföretagen räkna sig tillgodo. Bortsett från att det strider mot hur utsläpp av växthusgaser redovisas är resonemanget ihåligt av två skäl. Det importerade avfallet kunde ha gått till materialåtervinning och då hade utsläppen helt uteblivit. Det är vidare inte i första hand plasten på soptipparna  som läcker metan, utan matavfallet. 

Ökningen av växthusgaser från energisektorn är unik och går på tvärs mot andra sektorer. Den strider också mot klimatpolitiken – Miljömålsberedningen föreslog att förbränning av fossila avfallsslag  skulle fasas ut i god tid före 2050. En utfasning krävs för att Sverige ska nå klimatmålet – netto-noll utsläpp av växthusgaser 2045. En ökning av förbränningen av avfall innebär ett direkt hot mot klimatmålet. 

Till bilden hör att energiföretagen gjort mycket stora investeringar i bland annat sopförbränning – bara 2008–2016 investerade man totalt 300 miljarder kronor i fjärrvärmenät och anläggningar. Samtidigt har energimarknaden blivit alltmer osäker som en följd av ökad konkurrens från värmepumpar, effektiviserad energianvändning och mer energisnåla hus. I ett scenario förutser Energimyndigheten sjunkande energipriser fram till år 2030. Men ökad avfallsförbränning får inte bli lösningen på energiföretagens ekonomiska utmaningar!

Energiföretagen måste minska sina utsläpp av växthusgaser och anamma det synsätt på energi, klimat och avfall som råder i Sverige och EU. Ambitionen måste vara att följa avfallstrappan, som är grunden för EU:s avfallspolitik. Avfall ska i första hand minimeras, återanvändas och återvinnas. Först därefter kommer förbränning, före det som oftast är det sämsta alternativet – soptippen. 

I år tar Boverket ett beslut som får stor påverkan på den framtida energianvändningen. Det får en starkt styrande effekt på val av energi och energiförbrukning i nybyggda fastigheter. I remissen ges fjärrvärme en förmånlig rankning med samma värde oavsett energikälla. Energiföretagen kräver nu att Boverket ger fjärrvärmen ännu förmånligare rankning. Om det går igenom riskerar det att minska trycket att bygga energisnålt. 

Vi uppmanar riksdagens partier att inför valet redovisa hur de ställer sig till förbränning av avfall. Samma uppmaning riktar vi till de politiska företrädarna i berörda kommuner. 

Vi uppmanar riksdag och regering att skapa incitament som styr avfalls- och energiföretagen i riktning mot de översta stegen i avfallstrappan. 

Vi uppmanar klimatpolitiska rådet att ge regeringen sin syn på förbränning av avfall och avfallsimport. 

Vi uppmanar Boverket att behålla en hög rankning på förbränning av avfall för att upprätthålla trycket att bygga energieffektiva bostäder.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.