Debatt
Vinster i välfärden
27 maj 2015 kl 08:26

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

”En riktig välfärdsutredning handlar om kvalitet”

I går tisdag fattade riksdagens finansutskott ett viktigt beslut om Sveriges framtida välfärdspolitik. På Alliansens förslag uppmanas regeringen nu att utreda hur kvalitén i välfärdssektorn kan förbättras och hur vi värnar möjligheten för var och en av oss att själva välja skola, vård och omsorg.

Det här är en opinionstext

Den svenska modellen, med offentligt finansierad välfärd, har ett brett folkligt stöd och är väl värd att värna. När människor ombeds definiera vad den svenska modellen är, handlar också det vanligaste svaret om just den gemensamma finansieringen.

Så har det varit länge, men modellen har utvecklats under senare decennier. Så har till exempel valfriheten, att själv få välja skola, vårdcentral och äldreboende, kommit att bli en fundamental del av hur svenskarna upplever den svenska modellen. Så viktig att valfrihet i dag hamnar på andra plats i rankningen av saker som utgör grunden för välfärden, näst efter den gemensamma finansieringen.

Insikten att en mångfald av aktörer leder till nya idéer och smartare och effektivare arbetssätt, till gagn för alla, har funnits länge inom såväl Allianspartierna som Socialdemokraterna. Vi har i Sverige haft en relativt bred politisk samsyn om värdet av mångfalden. Tyvärr har regeringen nu valt att slå in på en annan väg.

I mars tillsatte regeringen den så kallade ”vinstutredningen”, ett uppdrag som har kraftig slagsida åt vänster. Enligt vår mening är utredningen problematisk, av flera skäl.

För det första fokuserar utredningen på fel saker. Utredaren ska ta fram svar på frågor som inte möter de utmaningar som finns inom välfärden. Uppdraget är att föreslå hur vinst ska begränsas och hur bemanningen ska detaljregleras, trots att inget talar för att det leder till bättre kvalitet. Regeringen fokuserar på form- och symbolfrågor i stället för verksamhetens innehåll.

Utgångspunkten för en utredning borde i stället vara hur vi på bästa sätt kan säkerställa kvalitet, tillgänglighet, trygghet, kontinuitet, effektivitet, innovation, valmöjligheter, insyn och öppenhet på ett sätt som gagnar elever, föräldrar, patienter, brukare och anhöriga.

För det andra skapar regeringens utredning stor osäkerhet om vilka spelregler som kommer att gälla för välfärdsverksamheterna framöver. Det är allvarligt eftersom utredningen därmed riskerar att äventyra både långsiktighet och kvalitet i välfärden. I det osäkra läge detta skapar vågar få aktörer satsa långsiktigt medan andra hindras från att göra det. Vi hör nu hur eldsjälar som driver välfärdsverksamheter inte beviljas banklån och därmed inte kan investera. I ett läge där en bredd av aktörer behövs – offentliga, privata och ideella – tvingar det osäkra läget många att i stället avvakta eller helt avstå.

För det tredje saknas sannolikt stöd i riksdagen för den typ av regleringar, med kraftig vänsterprägel, som utredningen kommer föreslå. Värdefull tid riskerar därmed att spillas, när ett och ett halvt år läggs på att utreda förslag som troligen saknar förutsättningar att passera riksdagen. Kraft borde i stället läggas på mer relevanta frågeställningar om hur välfärden ska kunna utvecklas positivt framöver.

Eftersom en statlig utredning är första steget i lagstiftningsprocessen menar vi att det är rimligt att riksdagen skickar en tydlig signal till regeringen om vilken inriktning kommande förslag på välfärdsområdet bör ha för att förslag ska ha en rimlig chans att omsättas i lagstiftning.

Vårt förslag innehåller ett omfattande, konkret och detaljerat exempel på hur ett utredningsdirektiv borde vara formulerat för att svara på de relevanta frågorna för välfärden. I korthet anser vi att en statlig utredning borde fokusera på generell tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning, tydligare kravställande och bättre uppföljning avseende kvalitet, samt skarpare sanktioner vid misskötsel. Utgångspunkten ska vara att krav och villkor så långt som möjligt ska vara likvärdiga för alla som driver verksamhet i välfärden; offentliga, privata och ideella aktörer.

Vidare ska goda möjligheter för små och nya aktörer att starta och driva välfärdsverksamheter säkerställas. Det gäller inte minst ideella aktörers förutsättningar att bedriva verksamhet på välfärdsområdet där utredningen bör föreslå åtgärder för att minska inträdes och tillväxthinder.

Under Alliansregeringen togs många steg för att förbättra välfärden. Fler förslag finns framtagna och färdiga att genomföra.

Samtidigt finns fortfarande brister. I såväl offentlig som privat regi förekommer exempel på verksamheter som inte lever upp till de höga krav medborgarna måste kunna ställa. Oavsett vad bristerna beror på är det angeläget att regelverken skärps och att fokus på kvalitet ökar. På så sätt säkras medborgarnas rätt till en välfärd i världsklass.

Från Alliansen vill vi sätta kvaliteten i centrum för det fortsatta arbetet med att utveckla välfärden. Det är det en riktig välfärdsutredning borde handla om.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.