Bidrag

En ny ”bidragsmyndighet” löser inte alla problem

Regeringen har för avsikt att inrätta en statlig myndighet med ansvar för utbetalningar av bidrag och ersättningar. Det är ett steg i rätt riktning men behovet av reformer av såväl bidragssystemen som av kontrollfunktionerna är fortfarande uppenbart, skriver Oliver Rosengren (M) kommunalråd i Växjö, Anna Jähnke (M) kommunalråd i Helsingborg, Josefin Malmqvist (M) kommunalråd i Sundbyberg och Lars Rådén (M) kommunalråd i Solna.

 

Bidragsutgifterna ökar i Sverige, och regeringen eldar på utvecklingen med sänkta krav i sjukförsäkringen, höjningar av flertalet bidrag och brist på reformer för fler i arbete. Samtidigt urholkas såväl bidragssystemens finansiering som delar av välfärden av ekonomisk brottslighet. Falsk folkbokföring kan ge tusentals kronor högre bidrag, företag används som täckmantel för grov organiserad brottslighet och otillräckliga eller falska identitetshandlingar ger tillgång till välfärden.

Regeringen har för avsikt att inrätta en statlig myndighet med ansvar för utbetalningar av bidrag och ersättningar ur välfärdssystem; a-kassa, assistansersättning och försörjningsstöd (före detta socialbidrag) är tre exempel. Vi argumenterade för detta i våras, och hoppas förändringen blir verklighet inom kort. Samtidigt är det viktigt att slå fast att en ny myndighet inte löser allt.

Övertron till nya myndigheter som lösningen på allehanda samhällsproblem har länge varit djupt rotad hos Socialdemokraterna. Även om den här myndigheten kan göra nytta är behovet av reformer av såväl bidragssystemen som kontrollfunktionerna fortfarande uppenbart. En myndighet är inte tillräckligt. Därför föreslår vi att regeringen samtidigt går vidare med fyra andra åtgärder mot bidragsbrott och bedrägerier:

  • Oanmälda hembesök. Socialtjänsten saknar i dag lagstöd för att göra oanmälda hembesök. Att inte acceptera hembesök bör vara avslagsgrundande för bidragsansökan och kommunerna bör vara skyldiga att med tillsyn säkerställa att bidrag går till de som har rätt till det. Hembesök bör kunna genomföras i samverkan med andra myndigheter.
     
  • Inför underrättelseplikt. Socialtjänstens breda undantag från lagen om underrättelseskyldighet, och andra sekretesshinder, försvårar för samverkan med polis och andra myndigheter i arbetet mot bidragsbrott. Socialtjänsten bör istället ha en underrättelseplikt vid misstanke om bidragsfusk och ha möjlighet att samarbeta mot bidragsfusk med relevanta myndigheter.
     
  • Skärp aktivitetskraven. Krav på deltagande i insatser förkortar vägen till arbete. Närvarokrav ianspråktar dessutom tid och gör det därmed också svårare att arbeta svart eller bedriva kriminell verksamhet vid sidan av. Alla kommuner bör vara skyldiga att ha krav på deltagande i heltidsaktiviteter, och kommunernas möjligheter att ställa krav behöver omfatta fler bidragstagare.
     
  • Tillräckliga kontrollresurser. Regeringen vill förstärka Bolagsverkets kontroll av företag som exempelvis tar emot assistansersättning, vilket är bra. Våra kommuner följer upp felaktiga bidragsutbetalningar, men fall som polisanmälts har lagts ner i brist på utredningsresurser. Polisen behöver tillräckliga resurser för att kunna prioritera bidragsfusk, annars blir den nya myndigheten bara ännu ett slag i luften.

En trygg välfärd att lita på är inte gratis. Finansieringen hotas av svällande bidragssystem och ekonomisk brottslighet. Regeringens övertro till nya myndigheter kan slå rätt den här gången, men är långt ifrån tillräcklig.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.