Levande stadsmiljö Hela debatten

En hållbar stad behöver plats för idrott

Det behövs många nya bostäder i Sverige. Men bara bostäder gör inte ett hållbart samhälle. Svensk idrott, med fler än tre miljoner medlemmar, är en viktig del för hälsa och välmående. Ändå missas den aspekten i planeringen. Bostadsminister Peter Eriksson måste inkludera idrotten när han utformar bostadspolitiken för den hållbara staden.

Att idrotten missas när nya bostadsområden planeras eller förtätas är ohållbart och leder till ökade kostnader för samhället. Sjukvårdskostnader ökar när möjligheterna till fysisk aktivitet minskar, känslan av delaktighet i lokalsamhället försvinner och allt detta får stora konsekvenser på längre sikt. 

Vi vill att Sverige även i framtiden ska vara ett land i framkant och förebild för utvecklingen i en globaliserad värld. Vi är ett litet land med begränsade resurser där alla måste bidra. Ska vi klara det måste vi ha ett samhälle där alla mår bra fysiskt och psykiskt, känner delaktighet och samhörighet. Sverige har den snabbaste urbaniseringen i Europa. Under en kort tid har många som flytt krig och förföljelse hittat en trygg plats att starta om sina liv på i Sverige. 

Dessa förändringar ställer krav. Boverket menar att det behöver byggas 700 000 bostäder fram till 2025. Men ett fungerande samhälle behöver mer än bostäder. Självklart måste skolor, sjukhus, arbetsplatser och infrastruktur byggas. För ett starkt och hållbart samhälle behövs också platser där vi kan mötas för att skapa tillit och förståelse för varandra. Vi behöver platser där vi kan utveckla våra intressen och växa som människor. Vi behöver platser där vi kan må bra – tillsammans. 

Därför kräver vi att:

1. Idrotten blir en naturlig del i byggandet av den hållbara staden.

2. Idrott skrivs in i plan- och bygglagen.

3. Boverket tar med idrott i sin vägledning till kommunerna.

4. Samråd med våra regionala idrottsförbund måste ske när översiktsplaner och den fördjupade översiktsplanen tas fram.

Segregationen i Sverige ökar och har gjort så under många år. Avståndet mellan människor och grupper av människor växer. Både vad gäller boende och arbete. Men också i hälsa, framtidstro och känsla av delaktighet. Brist på tillgång till idrott riskerar att öka det avståndet.

Civilsamhället är på många sätt en motkraft mot segregationen. Globalt sett har vi ett unikt starkt föreningsliv: 57 procent av alla svenskar är engagerade ideellt, vi arbetar var och en 15 ideella timmar varje månad. Forskning visar att ett starkt föreningsliv ger tillit och är en grund för demokrati. 

Idrottsrörelsen är en av de största folkrörelserna. Vi är tre miljoner medlemmar som leds av 650 000 ledare i 20 000 föreningar spridda i alla våra 290 kommuner. Idrott leder till färre livsstilsrelaterade sjukdomar såsom cancer, diabetes och fetma. Studier visar att barn och ungdomar som idrottar i föreningar har fler kompisar, bättre självkänsla och självförtroende, skolkar mindre och begår färre brott än de som inte idrottar i förening. Vi gör Sverige starkare.

Insatserna som idrottsföreningar i hela landet gör för att välkomna våra nya medborgare och ge dem en snabbare väg in i samhällsgemenskapen är svåra att räkna i pengar. De investeringar som samhället gör i idrottsrörelsen ger vi mångfaldigt tillbaka. Omräknat till fritidsledarlön motsvarar bara insatserna från våra ideella ledare 30 miljarder kronor varje år.

Men för att vi ska kunna göra allt det här behöver vi någonstans att vara. Vi behöver planer, hallar, och skogar. Dessvärre ser vi redan i dag att idrott nedprioriteras eller glöms bort i den fysiska planeringen. I de nya bostadsområdena Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm beräknas 30 000-40 000 människor bo, vilket är ungefär lika många som i Katrineholm eller Sandviken och dubbelt så många som i Kalix.

Exempelvis har Katrineholm åtta idrottshallar att jämföra med två idrottshallar i de nya stadsdelarna i Stockholm. Dessutom i ett Stockholm som redan har stor brist på idrottsanläggningar. Katrineholm och Sandviken har också många andra idrottsytor som till exempel fotbollsplaner. Vilket inte finns inplanerat i Norra Djurgårdsstaden eller i Hagastaden. Inte heller kan vi se att föreningsidrotten finns med i tillräcklig utsträckning i planprogrammet för det nya området Täby park utanför Stockholm. 

En undersökning från tre områden i Stockholm (Bromma, Hägersten och Södermalm) visar att 85 procent av de boende anser att det är viktigt att det finns en idrottshall tillgänglig i närområdet och 97 procent anser att tillgången till en idrottshall är viktig för barns och ungas hälsa och utveckling. En stor majoritet anser detta oavsett om de är medlemmar i en idrottsförening eller ej samt om de har barn eller ej.

Bostadsminister Peter Eriksson står inför en stor utmaning. Det behövs många bostäder och de måste byggas snabbt. Många ropar på snabbare processer, minskade möjligheter för dialog och att lyssna in olika intressen. 

Vi har en vision: svensk idrott – världens bästa. Vi ska vara världsbäst på topp och bredd, bland unga och gamla. Vi vill att idrott ska finnas med genom hela livet. Genom en bra samhällsplanering kan vi lättare nå vår vision och hjälpa Sverige att fortsätta vara världens bästa land att leva i. För alla som bor här.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.